den 23 oktober 2017

Stress hos smågrisar och småbarn


Tillåt mig att introducera detta ämne på ett något ovanligt sätt. Alla vet att Danmark är en stor jordbruksproducent. Det produceras cirka 20 miljoner grisar per år, fyra gånger Danmarks befolkning, ett rekord inom EU. Alla vet även, eller borde veta, att antibiotika-resistens hos bakterier håller på att bli ett växande och synnerligen allvarligt hot mot folkhälsan.

Hur hänger detta ihop?
För att ta det kort: För att kunna producera så många grisar måste smågrisarna tas från suggan redan vid 3-4 veckors ålder, för att modersuggorna skall kunna bli gravida igen snabbt. Denna separation och avbrottet i diandet skapar en stark stress hos griskultingen. Luca Guardabassi, professor vid Institute of Veterinary disease biologi, säger: “De små grisarna blir stressade för att de tas från sin mamma och sätts tillsammans med en massa andra främmande smågrisar. Samtidigt är det en stor förändring för dem att snabbt anpassa sig från modersmjölk till fast föda – all denna stress orsakar diarrée hos smågrisarna”. (1)
Många smågrisar dör av denna behandling. För att bota diarréen eller förebygga att kultarna får denna sjukdom, så att produktionen kan upprätthållas, sätter bönderna regelbundet mycket antibiotika till maten som grisarna får. Och ju mer antibiotika som tillsätts desto större risk för att bakterierna i tarmen utvecklar resitens mot antibiotikan. Vilket i sin tur ökar risken för att våra läkare inte har någon verksam antibiotika mot humana infektionssjukdomar på grund av att bakterierna blivit resistenta.
I denna artikel skall jag inte tala om smågrisar och antibiotikaresitens, utan om barn i institutioner för dagbarnvård. På samma sätt som de små grisarna som tas från suggan drabbas av stress, så kan även bebisar, som tas från mamman och hennes bröstmjölk, utveckla svår stress när de sätts på institutioner med många främmande individer. Detta är faktiskt på lång sikt ännu farligare eftersom människan har en hjärna som är mer komplicerad än en grishjärna. Bebisens hjärna behöver en lång tid, flera år, för att kunna knyta an till modern så att den kan utvecklas på ett harmoniskt sätt.

Läs hela artikeln här >


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser