den 6 augusti 2026
Ny metod skiljer mellan friska och sjuka immunceller i blodprov
Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har utvecklat en ny metod för att analysera hur immunceller i blodet mår. Metoden har testats på patienter med åderförkalkning och kan skilja deras immunceller från friska individers. Studien är publicerad i tidskriften Nature Nanotechnology.
Immuncellers fysiska egenskaper, som hur cellmembranet är uppbyggt eller hur mitokondrierna fungerar, påverkar hur cellerna rör sig, kommunicerar och svarar på inflammation. Detta har tidigare varit svårt att mäta i större skala.
Nu har forskare utvecklat en metod som mäter flera fysiska egenskaper samtidigt i enskilda celler, i mycket stora cellpopulationer. Metoden kallas spektral biofysisk cytometri (SBC) och kombinerar fluorescerande nanosensorer, som reagerar på cellernas fysiska miljö, med avancerad flödescytometri där tusentals celler analyseras en och en på några minuter med hjälp av laserljus.
Analyserade blod från 38 patienter
Forskarna använde metoden för att analysera immunceller i blod från 38 patienter med åderförkalkning och 26 friska kontrollpersoner.
– Vi visar att immunceller vid åderförkalkning har förändrade fysiska egenskaper som går att mäta direkt i blodprov, utan att först behöva analysera gener eller proteiner. Metoden ger en samlad bild av immuncellernas hälsotillstånd och kan fungera som ett komplement till mer tidskrävande och kostsamma analyser, säger Erdinc Sezgin, forskare vid SciLifeLab och institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Kan påverka sjukdomsprocesser
Analyserna visade tydliga skillnader i bland annat cellmembranens ordning och mitokondriernas funktion, särskilt i olika typer av T‑celler. Dessa förändringar kunde också kopplas till förändringar i cellernas lipidsammansättning och vilka gener som var aktiva.
– Det talar för att cellernas fysiska egenskaper är hälsoindikatorer och har betydelse för sjukdomsprocesser vid åderförkalkning och möjligen även vid andra sjukdomar, säger Erdinc Sezgin.
Studien är en så kallad proof‑of‑concept‑studie, vilket innebär att det är ett tidigt steg för att visa att principen fungerar. Nästa steg är att undersöka metoden i större patientgrupper och vid andra sjukdomar.
Forskningen finansierades av bland andra Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Wellcome Leap och Karolinska Institutet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation: Cenk O. Gurdap, Dunya Aydos, Luca A. Andronico, Gábor Tóth, Tugce Ceker, John Cowgill, Irem Muge Akbulut Koyuncu, Neslihan Basak, Jaromir Mikes, Andrey S. Klymchenko, Federico Pietrocola, Petter Brodin, Ingela Lanekoff, Verda Bitirim, Erdinc Sezgin, Nature Nanotechnology, online 6 augusti 2026, doi: 10.1038/s41565-026-02236-8
Källa: Karolinska Institutet.
Annonser
