den 5 augusti 2026
Hjärnskakning före körtelfeber kopplas till ökad risk för MS
En hjärnskakning före körtelfeber kan vara en pusselbit i förklaringen till varför vissa människor utvecklar multipel skleros, MS. En ny studie från Örebro universitet ger nya ledtrådar till hur sjukdomen uppstår och stärker teorin att Epstein-Barr-virus spelar en central roll i sjukdomens utveckling.
Epstein-Barr-virus (EBV) är mycket vanligt. Mer än 90 procent av alla vuxna har någon gång infekterats. Oftast ger infektionen inga symtom, men om den inträffar i tonåren kan den orsaka körtelfeber.
– Det finns allt starkare bevis för att Epstein-Barr-virus är den främsta orsaken till MS. Men eftersom nästan alla människor infekteras måste det finnas andra faktorer som påverkar vem som utvecklar sjukdomen. Våra resultat tyder på att en hjärnskakning kan vara en sådan faktor, säger Scott Montgomery, professor i klinisk epidemiologi vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro.
Forskarna analyserade data från 37 432 personer i Sverige som haft körtelfeber mellan 11 och 20 års ålder. Av dem fick 174 senare diagnosen MS. Studien visar att personer som hade fått en hjärnskakning före körtelfebern hade drygt dubbelt så hög risk att senare utveckla MS jämfört med dem som inte hade fått en hjärnskakning. Sambandet var starkast när hjärnskakningen skedde inom ett år före körtelfebern.
Forskarna tror att inflammation efter en hjärnskakning kan förändra miljön i det centrala nervsystemet. Hos personer med genetisk mottaglighet kan det påverka hur immunsystemet reagerar när kroppen för första gången infekteras med Epstein-Barr-virus och därmed öka risken för att utveckla MS. Hypotesen behöver dock undersökas vidare.
– Det är viktigt att komma ihåg att MS är en ovanlig sjukdom. Även bland personer som har dessa riskfaktorer kommer den stora majoriteten aldrig att utveckla MS, säger Scott Montgomery.
Forskarna betonar att resultaten bygger på en observationsstudie och behöver bekräftas i fler studier. Om resultaten kan upprepas bidrar de till ökad förståelse för hur MS uppstår och kan på sikt få betydelse för forskning om förebyggande insatser, exempelvis vaccin mot Epstein-Barr-virus.
Fakta: Därför studerade forskarna körtelfeber
Den första infektionen med Epstein-Barr-virus ger oftast inga eller mycket lindriga symtom. Därför är det normalt svårt att avgöra när en person smittades.
När viruset däremot orsakar körtelfeber i tonåren är det oftast ett tecken på den första Epstein-Barr-infektionen. Genom att studera personer som haft körtelfeber mellan 11 och 20 års ålder kunde forskarna undersöka om det spelade någon roll om en hjärnskakning inträffade före eller efter den första infektionen.
Källa: Örebro universitet.
Annonser
