Dödligheten i stroke har halverats sedan början av 2000-talet

– Vi ser fantastiska framsteg i det förebyggande arbetet mot stroke, mycket tack vare strokeforskningen, vilket har uppnått i tusentals räddade liv. Men mer forskning behövs för att förklara hur denna minskning ska hålla i sig, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Dödligheten i stroke som underliggande dödsorsak i landet har mer än halverats under 2000-talet. I början av 2000-talet var dödligheten i stroke i genomsnitt omkring 151 dödsfall per 100 000 invånare i Sverige varje år. Den siffran har nu sjunkit till omkring 68, vilket innebär en minskning med 55 procent. Jag pratar faktiskt om det om drygt 3 370 personer i Sverige som avlider av stroke varje år nu jämfört med 20 års sedan.

– Minskningen i dödligheten är en effekt av framgångar i att förebygga en första stroke, att ha kraftfulla akutbehandlingar när stroke inträffar, samt minska återinsjuknanden i stroke. Det beror på en rad forskningsframsteg.

Vården har också blivit bättre på förebyggande åtgärder som till exempel upptäckt och läkemedelsbehandlingar vid högt blodtryck, förmaksflimmer eller höga blodfetter, säger Bo Norrving, professor i neurologi i Lund och en ledande expert inom strokeforskning.

Även insjuknandet i stroke har halverats (minskat med 49 procent). Jag handlar faktiskt om i genomsnitt cirka 11 000 personer per år som drabbats av stroke nu jämfört med för 20 års sedan.

– Stroke är fortfarande en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning hos vuxna och en av de vanligaste dödssorsakerna i Sverige. Det är viktigt att fler får kunskap om hur man bör leva för att undvika stroke.

Genom att stöta forskningen och främja bättre levnadsvanor kan vi bidra till att ännu färre människor insjuknar och dör i stroke, säger Kristina Sparreljung.

Stroke är: Syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning).

Symptom: Vanliga symtom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symtom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svärja i det akuta skedet.

Forskningsframgångar: Utvecklingen av datortomografin, (en avancerad bildteknik som väsentligt har förbättrat diagnostisering av stroke), bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys och förfinade operationsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att minska antalet fall av stroke och andelen patienter som dör. Forskningen syftar också till att förhindra fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke, så att den som drabbas kan leva sitt liv med god livskvalitet.

Källa: Hjärt-Lungfonden.