den 23 oktober 2017

Mögelsjuka hus


Relationen mellan sjuka hus och ohälsa är komplex och ofta svår att diagnosticera och svår att åtgärda. Så många som dryga en miljon svenskar känner sig drabbade, vilket framgår av Social­styrelsens folkhälsorapport 2009.1 Där uppgav uppgav 17 procent av de tillfrågade svenskarna besvär, som de relaterade till inomhus­omgivningen antingen i bostaden, skolan eller på arbetsplatsen. Boverket har bedömt att 36 procent av svenska byggnader har fukt och mögelskador. Varken allmänläkare eller yrkes­medicinare har tillräckligt med kunskaper inom detta område. Det finns en enda diagnos i diagnosregistret, OBO (Ospecifik Byggnads­relaterad Ohälsa) som i första hand kännetecknar symtom som slemhinne­besvär, hudproblem och trötthet.

I sjuka hus med fukt och mögel finns en kemisk gryta av svamp, mykobakterier, bakterier och toxiska metaboliter såsom alfatoxin, ratoxin och trichothecenes. Kloranisoler är illaluktande flyktiga ämnen, som bakterier kan tillverka, men som även kan frigöras från träskyddsmedel. Dessa medel finns i över en miljon svenska hus. Pentaklorfenol är klassat som cancerogent.
Endast ett fåtal mikrober fångas med de sedvanliga provtagningarna vid sanering. De kan vara inom gränsvärdena var och en och kan dessutom spegla endast en liten del av de sjukdomsframkallande mikroberna och dess metaboliter.
Vad gäller mögel i mat och dryck, har Livsmedelsverket lämnat ut gränsvärden för vad som får finnas i livsmedlen.2 Endast undantagsvis överskrides dessa gränsvärden för var och ett av livsmedlen, men man saknar även här uppgift om den sammanlagda bördan av mikrober, som vi kan få i oss.
För att mikrober skall kunna etablera sig i hus och folk, måste det finnas gynnsamma förutsättningar för växt. Det behövs fukt, värme och substrat, d v s något att leva på.

Läs hela artikeln här >


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser