den 23 april 2018
Från stetoskop till pacemaker
Hjärtsjukvårdens framgångsrika utveckling kan illustreras av fyra märkliga föremål, som kan beskådas på Medicinhistoriska museet i Uppsala: det första stetoskopet, den första blodtrycksmanschetten, den första Ekg-apparaten och den första implanterbara pacemakern. Många namn kan nämnas som bidragit till dessa medicintekniska framsteg. Här begränsas de till några få av de mest kända.
Stetoskopet
Den franske läkaren Laënnec (1781-1826), med förnamnet René-Théophile-Hyacinthe, upptäckte redan 1816 den häpnadsväckande förstärkning av ljuden från hjärta och lungor som kunde åstadkommas med ett hårt hoprullat pappersrör mot patientens bröstkorg. Han har själv beskrivit hur han kom på detta när han mötte en ung rundhyllt kvinna, som han inte kunde avlyssna genom att lägga sitt öra mot hennes bröst.
Genom att pröva sig fram kom han fram till att ett ihåligt trärör med en löstagbar tratt i ena änden fungerade bäst. I samband med en studieresa till Frankrike fick den svenske läkaren Magnus Retzius motta just detta stetoskop ur Laënnecs hand (Bild 1).
Själva ordet stetoskop kommer av grekiskans stethos (=bröst) och skopein (= betrakta). Det kan tyckas lite lustigt att stetoskopet alltså beskrivs som ett hjälpmedel för att betrakta bröstet. Kanske borde det kallats stetofon, av phone´ (=ton), men det lär vara försent att ändra på det nu!
Stetoskopet kom att bli ett viktigt framsteg för att kunna förstå hur de avlyssnade ljuden från en levande människas bröstkorg kunde härledas till de fynd som en obduktion av samma person senare visade. Det tog flera decennier efter Laënnecs upptäckt innan stetoskopet accepterades av alla läkare och blev den kanske viktigaste symbolen för läkaryrket.
Annonser
