den 14 juli 2026
Spädbarnskollaps ovanligt men kan få allvarliga konsekvenser
Plötslig oväntad spädbarnskollaps under den första levnadsveckan är ovanligt, men kan få allvarliga följder. En ny studie från Karolinska Institutet visar att tillståndet ändå är vanligare än man tidigare uppskattat och lyfter fram åtgärder som kan minska risken.
Eric Herlenius
Barnläkare och professor.
Plötslig oväntad spädbarnskollaps, eller Sudden unexpected postnatal collapse (SUPC), innebär att ett till synes friskt nyfött barn plötsligt slutar andas och kollapsar under sin första levnadsvecka. I en ny studie, publicerad i tidskriften Acta Paediatrica, har forskare undersökt hur vanligt tillståndet är och när det inträffar.
Forskarna analyserade omkring 483 000 födslar vid sju förlossningskliniker i Stockholm mellan 2002 och 2022 och identifierade 149 fall av SUPC. Det motsvarar 31 fall per 100 000 levande födda.
– Det är viktigt att komma ihåg att det här är ett mycket ovanligt tillstånd. Enligt våra resultat handlar det om ungefär 30 barn per år i Sverige, varav två till fyra avlider. De flesta fallen inträffar under barnets första levnadsdygn, säger studiens sisteförfattare, Eric Herlenius, barnläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor i pediatrik vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Studien visar att 81 procent av kollapserna inträffade under det första levnadsdygnet och att hälften skedde inom fyra timmar efter födseln. Sju procent av barnen avled och 26 procent fick bestående neurologiska skador. Två tredjedelar av fallen inträffade när barnet delade säng med en förälder.
– Hud-mot-hud-kontakt är viktig för det nyfödda barnet, men föräldrar måste vara uppmärksamma på att barnets luftvägar alltid är fria och synliga. Den vuxne bör inte somna när barnet ligger hud mot hud och spädbarn bör inte sova i samma säng som sina föräldrar under de första tre månaderna, säger Eric Herlenius.
Forskarna framhåller att SUPC fortfarande saknar en egen diagnoskod vilket gjort det svårt att följa tillståndet och kan ha bidragit till att omfattningen har underskattats.
För att identifiera fallen gick forskarna igenom elektroniska journaler för barn födda efter minst 35 graviditetsveckor. Journalerna söktes igenom efter symtom som kunde tyda på kollaps, exempelvis andningsuppehåll, blåaktig hudfärg eller plötsligt nedsatt muskelspänning. Varje misstänkt fall granskades enligt nu etablerade internationella kriterier för SUPC.
Sedan 2011 har forskarna även samlat urinprov från en del drabbade barn och jämfört dem med prover från friska barn i samma ålder. De fann högre nivåer av prostaglandin E2-metabolit hos barn som drabbats av SUPC under de första levnadsdygnen, samma period då de flesta kollapserna inträffade.
– Tydligare riktlinjer för säker hud-mot-hud-vård och säker sovmiljö skulle kunna minska antalet fall ytterligare, säger Eric Herlenius.
Forskarna vill nu öka kunskapen om de biologiska mekanismer som ligger bakom SUPC med bland annat fokus på förhöjda nivåerna av prostaglandin E2-metabolit. Genom att studera kopplingen mellan dessa nivåer och hjärnstammens kontroll av andning hoppas forskarna få en bättre förståelse för varför vissa nyfödda drabbas av SUPC och ibland plötslig oväntad död.
Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, samt statliga ekonomiska forskningsmedel till region Stockholm (ALF-medel) är huvudsakliga finansiärer till denna studie. Artikelförfattarna uppger inga intressekonflikter.
Publikation: “Sudden unexpected postnatal collapse: A retrospective cohort study describing incidence, risk factors and role of perinatal transition” David Forsberg, Louise Steinhoff, Gustaf Drevin, Helena Idborg, Nicolas J Pejovic, Eric Herlenius Acta Paediatrica ,online 14 juli 2026, doi: 10.1111/apa.70670
Artikel: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apa.70670
Källa: Karolinska Institutet.