den 20 maj 2026
Laserteknisk finkänslighet utvecklar behandling mot blodcancer
En ny generation läkemedel har ändrat förutsättningarna för behandling av myelom, en tumörsjukdom i plasmacellerna. Samtidigt som behandlingen effektivt angriper tumörcellerna, medför den att patientens naturliga immunförsvar försvagas kraftigt. En ny nationell studie vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset använder nu laserbaserad mätteknik för att följa sjukdomsförloppet med högre precision än tidigare, i syfte att kunna pausa behandlingen i rätt tid.
Markus Hansson
Överläkare och professor. Foto: Hannes Almeräng.
Genom att kombinera immunanalys med avancerad masspektrometri erbjuder EXENT-systemet överlägsen analytisk känslighet för att detektera och övervaka M-protein hos patienter med monoklonala gammopatier, inklusive multipelt myelom.
Tack vare ett anslag från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse på 4 miljoner kronor har Sahlgrenska Universitetssjukhuset installerat en masspektrometer (MALDI-TOF) för klinisk antikroppsmätning. Tekniken bygger på att provet joniseras med laser och accelereras i ett elektriskt fält. Genom att mäta flygtiden (Time of Flight) i en massanalysator kan man identifiera och mäta enskilda antikroppar baserat på deras massa och laddning (m/z-förhållande).
– Den främsta förbättringen är känsligheten. Vi kan nu mäta på betydligt lägre nivåer och särskilja sjukdomsmarkören från de behandlingsantikroppar som tillförs patienten. Tidigare har detta varit svårt att separera, men med den nya tekniken kan vi följa sjukdomsförloppet mer exakt, säger Markus Hansson, överläkare och professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
De nya behandlingarna, så kallade bispecifika antikroppar, styr om kroppens T-celler för att angripa tumören. Metoden är effektiv, men medför att patienten slutar bilda egna antikroppar. Detta innebär att skyddet från tidigare vaccinationer försvinner, vilket gör att även vanliga infektioner kan bli allvarliga.
– T-celler är programmerade att aktivera vid en infektion och sedan stängas av. Om de aktiveras kontinuerligt eller för tätt en risk att de slutar fungera. Vi behöver därför lära oss att använda dessa läkemedel i rätt dos och omfattning, för att behandla utan att överbehandla, säger Markus Hansson.
Sverige har haft en framskjuten roll i arbetet med dessa nya läkemedel. Redan innan godkännandet används för patienter i sena stadier av sjukdomen, och flera av dessa är idag i remission (ett tillstånd där inga tecken på sjukdom kan detekteras). Den nya studien omfattar samtliga universitetssjukhus i Sverige och ska inkludera 200 patienter. Målet är att använda mätteknikens precision för att avgöra när en behandling kan avbrytas.
– Vi bedömer att känsligheten är mer än hundra gånger högre än vid dagens standardanalys. När sjukdomen inte längre är mätbar med denna metod pausar vi behandlingen. Tidigare observationer visar att patienter som gör uppehåll kan få tillbaka sin normala antikroppsproduktion inom ett år, säger Markus Hansson.
Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse .
Annonser
