Amning kopplat till lägre risk för astma hos barn

– Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Den här studien visar att helamning i minst fyra månader är kopplad till lägre förekomst av astma, vilket ger viktig kunskap om hur tidiga livsfaktorer kan påverka barns hälsa på längre sikt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Studien bygger på data från den svenska BAMSE-kohorten, där nästan 4 000 barn följts, från födseln tills de blivit unga vuxna. Den långa uppföljningstiden gör det möjligt att studera hur tidiga faktorer är kopplade till sjukdom senare i livet, något som få studier har kunnat visa. Forskarna har följt astmasymtom vid flera tillfällen under uppväxten.

Resultaten visar att barn som helammades i minst fyra månader hade cirka 25 procent lägre förekomst av astma under uppväxten, jämfört med barn som ammades kortare tid. Kopplingen var tydligast upp till cirka tolv års ålder och gällde framför allt så kallad persistent astma, det vill säga astma som börjar tidigt och kvarstår över tid. Däremot sågs ingen koppling till astma som debuterar senare i livet.

– Det som gör den här studien viktig är att vi har kunnat följa deltagarna från födseln upp till 24 års ålder. Det ger oss starkare underlag än många tidigare studier. Våra resultat visar att amning tycks ha en gynnsam effekt på förekomsten av tidig och kvarstående astma, säger Inger Kull, professor i vårdvetenskap och vid Karolinska Institutet och specialistsjuksköterska vid Södersjukhuset.

Studien är en observationsstudie och kan därför inte avgöra vad som är orsak och verkan, eftersom även andra faktorer kan påverka resultaten. Men forskarna uppskattar att en del av astmafallen i barndomen skulle kunna förebyggas om fler barn ammas längre. Ett resultat som är särskilt viktigt, med tanke på att andelen barn som ammas de första månaderna har minskat i Sverige.

– Jag tycker att studien ger ett väldigt positivt budskap: Amning är kopplat till en minskad förekomst av astma, särskilt den typen av svår astma som blir kvar över tid, och sambandet syns ända upp i vuxen ålder. Det handlar inte om att ge pekpinnar till nyblivna föräldrar, utan om att de ska få det stöd och den kunskap de behöver, säger Inger Kull.

Fakta om studien (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Typ av studie: Svensk, populationsbaserad longitudinell kohortstudie (BAMSE) med 3 919 deltagare som följts från födseln upp till 24 års ålder.
Resultat: Barn som ammades i minst fyra månader hade lägre risk för astma under uppväxten jämfört med barn som ammades kortare tid. Kopplingen var tydligast upp till cirka 12 års ålder och sågs framför allt för tidigt debuterande och kvarstående astma. Amning var också kopplad till lägre risk för allergisk sensibilisering upp till vuxen ålder.
Finansiering: Studien har finansierats av bland andra Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Forte, Formas samt Region Stockholm (ALF-medel).

Publicering: Journal of Allergy and Clinical Immunology, 2026
Typ av studie: Svensk, populationsbaserad longitudinell kohortstudie (BAMSE) med 3 919 deltagare som följts från födseln upp till 24 års ålder.
Resultat: Barn som ammades i minst fyra månader hade lägre risk för astma under uppväxten jämfört med barn som ammades kortare tid. Kopplingen var tydligast upp till cirka 12 års ålder och sågs framför allt för tidigt debuterande och kvarstående astma. Amning var också kopplad till lägre risk för allergisk sensibilisering upp till vuxen ålder.

Artikel: Breast-feeding is inversely associated with asthma and IgE sensitization up to young adulthood

Källa: Hjärt-Lungfonden.