den 18 maj 2026
Efter sju år med outhärdlig bäckensmärta: ”Jag fick livet tillbaka”
Hon fick beskedet att stomi kunde bli nästa steg. I stället mötte hon en behandling som ser bäckenet som en del av hela kroppen och i dag är hon smärtfri. Nu vill Fasciaklinikerna bidra till det nationella samtalet om långvariga bäckenbesvär hos kvinnor, i kölvattnet av Socialstyrelsens nya riktlinjer.
Bäckenbottendysfunktion är ett av kvinnosjukvårdens stora tysta folkhälsoproblem. Enligt Socialstyrelsen kan upp till varannan kvinna drabbas gång i livet – av smärta, urinläckage, framfall eller andra besvär som påverkar någon dag och livskvalitet.
För en kvinna i Stockholmsområdet började allt med en svår förlossningsskada för drygt sju år sedan. Krampen i bäckenbottenmuskulaturen blev med tiden så intensiv att hon inte längre kunde gå på toaletten normalt. Beskedet från vården lät inte vänta på sig.
” Jag fick höra att jag hade en total kramp som inte gick att göra någonting åt. Att det var så här mitt liv skulle se ut.”
Vändningen kom på ett oväntat sätt. Hon hyrde en häst, och Christina på Täby Ryttarecenter uppmanade henne bestämt att söka upp Hans Bohlin på Fasciaklinikerna.
”Christina var så säker. Hon sa att jag måste träffa Hans. På något sätt fick jag hopp igen.”
På Fasciaklinikerna bedömdes hennes besvär ur ett fasciaperspektiv. Fascia är det bindvävsnätverk som binder ihop hela kroppen – muskler, organ, nerver och leder. I stället för att enbart arbeta lokalt med bäckenbotten inkluderades strukturer som möts i bäckenet: svanskotan, korsbenet, sätet, hamstrings, lårens insida, höftböjarna, diafragman och ryggens fascia.
Under en behandling – när något släppte vid svanskotan – kom vändpunkten. Reaktionen var stark. Men kvinnan kände att något fundamentalt hade förändrats.
”Jag kände hur det släppte. Någonting jättestort släppte. Jag kunde börja äta igen. Det gjorde inte ont när jag gick, satt eller låg ner. Jag har inte haft på ett halvår nu.”
Hennes budskap till andra kvinnor med liknande besvär är enkelt:
”Jag önskar att fler får veta det här tidigare än vad jag fick. Jag kan bara gissa hur många som är i min situation eller liknande. Fler måste veta att det kan gå att få hjälp.”
Nya nationella riktlinjer måste framställas av stärkt kompetens
I april 2026 publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för bäckenbottendysfunktion. Riktlinjerna slår snabbt att tillståndet är ett folkhälsoproblem som drabbar upp till en annan kvinna under livet – i Sverige motsvarar det cirka 2,5 miljoner kvinnor. De 14 rekommendationerna betonar att kompetensen kring bäckenbottendysfunktion inom primärvården behöver höjas, och att patienter med komplexa besvär behöver ett multiprofessionellt omhändertagande.
Socialstyrelsen lyfter själv fram normaliseringen av lidandet som ett centralt problem. Anders Berg, enhetschef på Socialstyrelsen, sammanfattar det så här:
”Att patienter får höra att deras besvär är 'normala' efter en förlossning eller i takt med åldrandet är ett tecken på att lidandet normaliserats. Så får det inte fortsätta, säger Anders Berg, enhetschef på Socialstyrelsen.
Fasciaklinikerna erbjuder samverkan med primärvården
Fasciaklinikerna betonar att fasciaperspektivet är ett komplement till etablerad vård, inte en ersättning, och att alla patienter inte svarar på samma sätt. Kliniken har behandlat ett stort antal kunder med långvariga bäckenbesvär där lokala insatser inte räcker.
” Vi möter ofta kunder som kämpar i många år utan att få tillräckligt med hjälp. Vår erfarenhet är att bäcken behöver ses i sitt sammanhang – i relation till resten av kroppen. Socialstyrelsens riktlinjer är ett viktigt steg, och vi är gärna en del av det multiprofessionella samarbetet som de efterfrågar .”
— Hans Bohlin: Fasciaklinikerna är öppna för dialog med vårdgivare, patientorganisationer och andra aktörer som arbetar med kvinnohälsa, bäckenbottendysfunktion och långvarig smärta. Initialt erbjuds samverkan i form av kunskapsöverföring, gemensamma utbildningstillfällen och kliniska samarbeten.
Källa: Fasciaklinikerna.
Annonser
