Ojämlik cancervård kostar varje år 2 900 liv

Patienter med låg utbildning dör av cancer i betydligt högre grad än patienter med högre utbildning i Sverige. Ojämlikheten motsvarar 2900 liv om året. Det framgår av en stor studie av socioekonomiska skillnader i cancervården som Cancerfonden låtit genomföra, och som presenterats i årets Cancerfondsrapport.

Sett till all cancer sammantaget är det ungefär lika stor risk att få cancer, oavsett socioekonomisk status. Men en ny granskning från revision- och rådgivningsföretaget EY, gjord på uppdrag från Cancerfonden, visar att cancerpatienter med låg utbildning har 35–40 procent högre dödlighet än högutbildade patienter.

– Om överlevnaden för cancerpatienter med låg utbildning var lika stor som bland högutbildade skulle 2 900 liv räddas per år. Det motsvarar åtta liv varje dag. Att hälsoklyftorna är så stora i Sverige är oacceptabelt, säger Jan Zedenius, överläkare och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.

En förklaring till skillnaden i dödlighet är att benägenheten att söka vård i tid och delta i screeningprogram skiljer sig åt mellan olika grupper. Men individuella förutsättningar räcker inte för att förklara de stora skillnaderna. Ojämlikheten beror också på att cancerpatienter bemöts olika i cancervården, och att alla inte får tillgång till den bästa behandlingen.

Tidigare studier, bland annat från Socialstyrelsen, har exempelvis visat att patienter med lägre utbildning generellt får mindre tid för frågor och önskemål i mötet med vården, har sämre tillgång till de bästa diagnostiska metoderna, får vänta längre från remiss till diagnos och i lägre grad får den behandling som rekommenderas i de så kallade nationella vårdprogrammen.

­– Regeringen har sagt att de påverkbara hälsoklyftorna i Sverige ska vara borta inom en generation. Nu krävs det att regeringen går från ord till handling, och lägger fram skarpa politiska åtgärder för att detta ska bli verklighet, säger Jan Zedenius.

I Cancerfondsrapporten lyfter Cancerfonden särskilt fram tre åtgärdsförslag:

• Att alla landsting ska sätta upp mätbara mål för hur man ska minska klyftorna i cancervården, till exempel hur mycket man ska öka andelen med lägre utbildning som genomgår screening.
   
• Att regeringen ser över lagstiftningen så att statistik och data blir tillgänglig för landstingen samt relevanta myndigheter och organisationer. Med syftet att kunna genomföra och utvärdera insatser för en mer jämlik vård.
   
• Att alla vårdutbildningar får ett tydligare fokus på socioekonomiska skillnader i hälsa och vårdbehov, och vad vården kan göra för att minska dem.

Källa: Cancerfonden

Läs mer i Cancerfondsrapporten här: Cancerfondsrapporten