den 23 mars 2018

Ny studie klargör koppling mellan PCOS och oro

Foto: CanStock, arkivbild

Fetma och höga halter av manliga könshormoner under graviditeten kan leda till oroligt beteende hos avkomman, visar en studie på möss från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften FASEB Journal. Enligt forskarna ger fynden nya ledtrådar till varför barn till kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har en ökad risk att utveckla oro i vuxen ålder.

Resultaten visar att honor som exponerats för manligt könshormon sent i fosterstadiet uppvisar oroligt beteende i vuxen ålder oavsett om mamman var fet eller normalviktig

PCOS drabbar mer än var tionde kvinna i fertil ålder och karakteriseras av höga nivåer av manligt könshormon i blodet, mensrubbningar, insulinresistens och fetma. Syndromet är också förknippat med kraftigt ökad risk för psykisk ohälsa som oro och depression. Orsaken till PCOS är inte klarlagd men miljön under fosterlivet, såsom fetma hos modern eller exponering för manligt könshormon (androgener) via mammans blod, tros vara en viktig faktor.

 Exponerades för det manliga könshormonet dihydrotestosteron

­– Det faktum att döttrar till kvinnor med PCOS har ökad risk att drabbas av tillståndet och att söner ofta får problem med fetma och insulinresistens talar för att fostermiljön kan spela en avgörande roll, säger Elisabet Stener-Victorin, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet som lett den aktuella studien.

Forskarna matade vissa av mössen i studien med en fett- och sockerrik kost. De undersökte sedan vad som hände när feta respektive normalviktiga dräktiga möss och deras foster exponerades för det manliga könshormonet dihydrotestosteron, liknande det som sker hos gravida kvinnor med PCOS. Även ungarna matades med antingen vanlig kost eller den fett- och sockerrika kosten och följdes sedan till vuxen ålder då deras beteende undersöktes.

Resultaten visar att honor som exponerats för manligt könshormon sent i fosterstadiet uppvisar oroligt beteende i vuxen ålder oavsett om mamman var fet eller normalviktig. Deras egen kost hade heller ingen större påverkan på beteendet. Hanarna påverkades tvärtom inte av höga halter av manligt könshormon under fosterstadiet. Däremot observerade forskarna ökad oro hos hanar vars mammor hade diet-inducerad fetma under graviditeten.

Forskarnas analys visar även att de olika miljöfaktorerna på ett könsspecifikt sätt påverkar uttrycket av gener i amygdala och hypotalamus, områden i hjärnan som är relaterade till oroligt beteende.

 – Det unika med studien är att vi med den multifaktoriella designen kan visa att honor är mer känsliga för exponering av manligt könshormon under fosterlivet medan hanar är mer känsliga för diet-inducerad fetma. Det här är tidigare okända biologiska mekanismer som kan öka förståelsen för varför både döttrar och söner till kvinnor med PCOS ofta utvecklar oro i vuxen ålder, säger Maria Manti, forskarstuderande i Elisabet Stener-Victorins forskargrupp.

Källa: Karolinska Institutet

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Strategiska forskningsprogrammet i diabetes vid Karolinska Institutet, Novo Nordisk Fonden, Jane och Dan Olssons Stiftelse och Adlerbertska Forskningsstiftelsen.


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser