den 29 maj 2026
Forskningen visar att fysisk träning ger vissa förbättringar vid postcovid
Fysisk träning förbättrar syreupptagningsförmåga, lungfunktion och fysisk funktion hos personer med postcovid. Det konstaterar SBU efter att ha granskat den vetenskapliga litteraturen om effekter av fysiska träningsprogram vid postcovid.
Personer med postcovid som genomför ett fysiskt träningsprogram, ensam eller inom ramen för ett rehabiliteringsprogram, förbättrar sin syreupptagningsförmåga, lungfunktion och gångförmåga jämfört med personer som inte tränar. Storleken på förbättringarna är dock liten. Det går inte heller att slå fast vilken typ av fysisk träning som ger bäst effekt.
SBU:s utvärdering tyder på att träning även kan förbättra fysisk hälsorelaterad livskvalitet, men här är tillförlitligheten något lägre. För symtom på depression och ångest, fatigue (trötthet) samt andra typer av hälsorelaterad livskvalitet är det vetenskapliga underlaget inte tillräckligt för att man ska kunna dra säkra slutsatser.
Många av de 100 inkluderade studierna undersökte effekterna av träning
Per Lytsy är medicinskt sakkunnig och projektledare för SBU:s postcovidprojekt, som nu resulterat i flera rapporter:
– SBU har sedan 2021 kontinuerligt sökt efter publicerade randomiserade kontrollerade studier om behandlings- och rehabiliteringsinsatser. Till dags dato har vi efter granskning och bedömning funnit och inkluderat över 100 studier som redovisas i en interaktiv karta. Vi hoppas att den ska vara direkt användbar både för hälso- och sjukvården och utgöra ett underlag för fortsatt forskning som kan täppa till kunskapsluckor.
– De studier som undersökt effekterna av fysisk träning visade sig nu vara så pass många att vi kunde väga samman effekter i en så kallad metaanalys. Det är orsaken till att de resultaten redovisas i en separat rapport, förklarar Per Lytsy.
Få studier mäter symtomförsämring efter ansträngning strukturerat
Postcovid kan omfatta många olika typer av symtom och funktionsnedsättningar som kan variera över tid. Det försvårar studier av effekten av insatser och behandlingar. Symtomen kan ofta bestå i trötthet, kognitiva svårigheter samt andningssvårigheter, men ibland även hjärtbesvär, muskelsvaghet eller psykisk ohälsa.
Många personer med postcovid erfar att symtomen förvärras efter fysisk eller mental ansträngning, ett fenomen kallat ansträngningsutlöst symtomförsämring, PEM (post-exertional malaise):
– SBU:s utvärdering belyser forskningsläget vad gäller risken för ansträngningsutlöst symtomförsämring, men vi kan konstatera att få studier mäter PEM på ett strukturerat sätt. I en genomgång av de studier som undersökt effekter av fysisk träning tycks emellertid få personer ha avslutat insatsen i förtid på grund av problem med PEM, säger Per Lytsy.
Översikter om symtom, biomarkörer och återgång i arbete redovisas
De bakomliggande mekanismerna vid postcovid är ännu inte klarlagda. Bland de hypoteser som diskuteras finns bland annat kvarstående organskador, rubbningar i blodkoagulationen, neurologisk påverkan, kvarvarande virus samt autoimmuna mekanismer.
Utöver den stora kartläggningen av postcovidstudier och rapporten om träningens effekter redovisar
SBU ytterligare 12 systematiska översikter som kan vara relevanta för postcovid-vården. Den sista av dessa rapporter berör allt från symtombild, biomedicinska markörer och återgång i arbete vid postcovid.
Rapporter:
- Fysisk träning vid postcovid – en systematisk översikt
- Postcovid – En kartläggning av behandlings- och rehabiliteringsstudier
- Postcovid – Redovisning av systematiska översikter med frågeställningar av relevans för hälso- och sjukvårdens vård av personer med postcovid
Artikel: https://www.sbu.se/2025_222?utm_campaign=postcovid_landningssida_maj2026&utm_medium=referral&utm_source=google&utm_content=pressmeddelande
Källa: SBU - Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
Annonser
