den 5 mars 2024

Allt fler gravida riskerar hjärt-kärlsjukdom i medelåldern


Idag klassas närmare hälften (46 procent) av alla gravida som överviktiga eller obesa vid inskrivningen till mödrahälsovården. Det är en ökning med 20 procent på tio år, enligt siffror från Socialstyrelsen som Hjärt-Lungfonden har sammanställt. Nu visar forskning baserad på data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS att det finns en koppling mellan högt BMI i inledningen av graviditeten och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom i medelåldern. Även kraftig viktuppgång under graviditeten kopplas till högre risk.

Kristina Sparreljung

Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden Foto: Leonard Gren.

Pontus Henriksson

Biträdande professor vid Linköpings universitet. Foto: Mattias Pettersson.

– Viktökningen bland gravida har pågått under flera decennier och påverkar både den egna och barnets hälsa. Den aktuella studien visar att det finns ett behov bland gravida i hela landet att få råd och stöd när det gäller kost och motion under graviditeten, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Den aktuella studien omfattade 8 871 kvinnor 50‒64 år från befolkningsstudien SCAPIS. Uppgifter om BMI i inledningen av och viktuppgång under graviditeterna hämtades från det medicinska födelseregistret. Kvinnornas kardiovaskulära hälsa i medelåldern definierades utifrån deras BMI, blodfetter, blodtryck, blodsocker, kostvanor, sömn, nikotinanvändning och fysisk aktivitet.

– Våra resultat visar att såväl ett högt BMI i inledningen av graviditeten som kraftig viktuppgång under själva graviditeten kan kopplas till sämre hjärt-kärlhälsa i medelåldern, jämfört med kvinnor med normalvikt i början av graviditeten och en viktuppgång inom rekommenderade gränsvärden. Kopplingen var starkast för högt BMI i inledningen av graviditeten, säger Pontus Henriksson, biträdande professor i näringsfysiologi vid Linköpings universitet.

Tidigare studier har visat att kraftig viktuppgång under graviditeten är associerat med konsekvenser även för fostret, som kan växa för mycket eller födas för tidigt. Forskning har också visat att ett högt BMI före graviditeten är kopplat till en högre risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom hos både mamman och barnet. Forskarna konstaterar att resultaten av den aktuella studien stödjer tidigare studier, men att det krävs mer forskning på området.

Övervikt tidigt i en graviditet och kraftig viktuppgång under själva graviditeten leder i många fall till obesitas hos kvinnor. Andelen gravida med övervikt och obesitas skiljer sig även åt både mellan landets regioner och mellan olika socioekonomiska grupper, vilket enligt Folkhälsomyndigheten visar på behovet av en jämlik mödrahälsovård i landet.

Studiens namn, publiceringsdatum och länk:

Body mass index and weight gain in pregnancy and cardiovascular health in middle age: A cohort study. 27 december 2023.

Tidskrift: BJOG ‒ International Journal of Obstetrics and Gynaecology

Om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

SCAPIS (Swedish Cardiopulmonary bioImage Study) är en svensk befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor med 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har sex universitet och universitetssjukhus i Sverige byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Närmare 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.
Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.
Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnostisering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD).
Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

Källa: Hjärt-Lungfonden.


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser