den 12 januari 2018

Allergi mot aluminium dolt problem – bättre tester kan hjälpa drabbade

Felaktig diagnostik kan skapa onödig oro och obefogat lidande. Det finns exempel på cancerutredning och kirurgiska ingrepp för att avlägsna knutor under huden.

Aluminium är en av de vanligaste och mest spridda metallerna. Den finns i bland annat: Förpackningar, kosmetika, hudvårdsprodukter, solskyddsmedel, dentala material och läkemedel (bl. a. vacciner).

Personer som utvecklar kontaktallergi är ofta unga. Exempel på symtom är hudeksem eller kliande knutor under huden som kan uppstå efter vaccination.

Ingen vet exakt hur vanlig kontaktallergi mot aluminium är. Enligt Ingrid Siemund, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, är det endast i enstaka fall som personer söker hjälp på sjukhusens allergimottagningar och som där testas positiva. Men mörkertalet är förmodligen stort, menar hon:

Kontaktallergi mot aluminium är ganska okänt bland både allmänheten och hälso- sjukvårdspersonal. Det är viktigt att öka kunskapen för att kunna erbjuda rätt hjälp och undvika feldiagnostik.

I normala fall minskar eller försvinner problemen om man begränsar exponeringen för aluminium. Felaktig diagnostik kan skapa onödig oro och obefogat lidande. Det finns exempel på cancerutredning och kirurgiska ingrepp för att avlägsna knutor under huden, berättar Ingrid Siemund.

Egenskaper som avviker från andra metaller

I sin avhandling har hon bland annat undersökt och funnit brister i de allergitester som idag utförs vid allergimottagningarna. Allergiutredning görs med hjälp av s.k. lapptest där en koncentration av allergenet exponeras mot huden under en viss tid.

Resultaten visade att aluminium beter sig annorlunda jämfört med de flesta andra metaller. Det finns till exempel inget tydligt samband mellan att testa med de högsta koncentrationerna och upptäckt av allergi. Vid upprepade tester framkom också att samma person kunde testas både positiv och negativ vid olika provtillfällen.

Viktiga slutsatser är att vi skulle kunna identifiera fler med kontaktallergi mot aluminium genom att justera koncentrationen något i testerna. Det finns också skäl att upprepa allergitestet ifall det finns misstanke om allergi och första testet är negativt, säger Ingrid Siemund.

Viktigt att vaccinera sig trots allergi

Det saknas fortfarande en heltäckande bild av vad som orsakar kontaktallergi mot aluminium. Men två källor som tidigare forskning pekat ut är dels vaccinationer, dels allergen specifik immunoterapi* som är en särskild typ av behandling som kan ges mot andra typer av allergier, t.ex. allergisk astma.

I båda fallen är det tillsatsen av ett s.k. adjuvans i form av aluminiumsalt som tros leda till ökad känslighet hos ett mindre antal personer. Adjuvans tillsätts för att öka vaccinets/behandlingens verkan.

Man bör dock inte avstå från vaccinationer om man utvecklat kontaktallergi mot aluminium, förklarar Ingrid Siemund. Särskilt viktigt är att barnen fullföljer sina vaccinationsprogram:

Nyttan av vaccinationer väger tyngre än de allergiska reaktioner som kan uppstå. De allergiska reaktionerna kan variera kraftigt men är med tiden övergående. I svåra fall kan man skjuta upp en vaccination en tid, säger Ingrid Siemund.

Ingrid Siemund försvarade avhandlingen ”Contact allergy to aluminium” vid Lunds universitet den 8 september 2017.

Länk till avhandlingen:
http://www.lu.se/lup/publication/144d82ef-976b-473f-aa0f-acdd6e05cefc

Källa: Lunds universitet

* kallas även hyposensibiliseringsbehandling

---

---