Hopp om att skydda och återställa fertiliteten hos personer som överlevt barncancer

Vissa barn som genomgår intensiv cancerbehandling riskerar att bli infertila eftersom behandlingarna också kan skada de celler som senare ska bilda spermier. I den aktuella studien undersökte forskare om andra kvarvarande celler i testikeln kan användas för att återskapa dessa spermieförstadier.

Forskarna använde frusen testikelvävnad från två pojkar före puberteten som hade behandlats för cancer och hade mycket få kvarvarande könsceller. De kvarvarande stödjecellerna isoleras från vävnaden och omprogrammeras till så kallade inducerade pluripotenta stamceller, celler som kan utvecklas till många olika celltyper. Dessa styrdes sedan till att bli tidiga könsceller, så kallade primordiala könsceller.

Ett avgörande bevis på att konceptet fungerar

– Våra resultat visar att det är möjligt att använda inducerade pluripotenta stamceller för att producera tidiga könsceller från frusen testikelvävnad, även när proverna är kraftigt påverkade av cancerbehandling, säger försteförfattaren Tiago Macedo, forskare vid institutioner för kvinnors och barns hälsa, KI.

Forskarna använde ett kliniskt kompatibelt omprogrammeringsprotokoll som underlättar framtida translationella tillämpningar. De omprogrammerade stamcellerna klarade standardiserade kvalitetskontroller och styrdes därefter vidare till tidiga könsceller med hjälp av två olika metoder med relativt hög effektivitet.

Detta är en proof-of-concept-studie, vilket innebär att de visar att metoder och den experimentella processen är möjliga, men inte att de ska göras om i vården. Fler studier behövs för att säkerställa resultatens robusthet, vidareutveckla de könsceller som tagits fram här och genomföra en omfattande säkerhetsvalidering inom någon klinisk tillämpning kan bli aktuell.

Forskarna använde ett kliniskt kompatibelt omprogrammeringsprotokoll som underlättar framtida translationella tillämpningar. De omprogrammerade stamcellerna klarade standardiserade kvalitetskontroller och styrdes därefter vidare till tidiga könsceller med hjälp av två olika metoder med relativt hög effektivitet.

Detta är en proof-of-concept-studie, vilket innebär att de visar att metoder och den experimentella processen är möjliga, men inte att de ska göras om i vården. Fler studier behövs för att säkerställa resultatens robusthet, vidareutveckla de könsceller som tagits fram här och genomföra en omfattande säkerhetsvalidering inom någon klinisk tillämpning kan bli aktuell.

Långsiktig vision för regenerativ medicin

– På kort sikt kommer resultaten att bidra till ökad förståelse för hur cancerbehandling påverkar könsceller och den regenerativa potentialen hos den bevarade naden, vilket hjälper oss att utveckla skyddsstrategier. På lång sikt kan detta bana väg för nya regenerativa behandlingar för att återställa fertiliteten hos canceröverlevare, säger huvudförfattaren João Pedro Alves-Lopes, forskare vid samma institution.

Studien genomfördes i samarbete med NORDFERTIL-konsortiet, Karolinska Universitetssjukhuset samt andra universitet och sjukhus i Sverige, Finland och Belgien. Forskningen finansierades bland annat av Birgitta och Carl-Axel Rydbecks Research Grant for Pediatric Research, Vetenskapsrådet, Barncancerfonden och flera internationella forskningsprogram. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation: T iago Macedo, Claudia De Guidi, Leah Nic Aodha, Nageswara Rao Boggavarapu, Maja Piechocka, Xuan Ye, Francesca Mastropasqua, Victoria Keros, Ulrika Norén Nyström, Per Frisk, Pia Johansson, Kristiina Tammimies, Yoni Baert, Stu, Jan-Bukainen Pedro Alves-Lopes.  Human Reproduction Open , online 3 juni 2026, doi: 10.1093/hropen/hoag054.

Artikel: https://academic.oup.com/hropen/article/2026/3/hoag054/8701120

Källa: Karolinska Institutet.