den 4 maj 2026
Forskare: Infertilitet påverkar Sveriges födelsetal
Sveriges födelsetal är historiskt låga – och debatten om orsakerna har intensifierats. En ny rapport från forskningssamarbetet ReproUnion visar att ofrivillig barnlöshet är en viktig, men ofta förbisedd, del av förklaringen.
– Vi pratar mycket om livsval och ekonomi, men glömmer ibland de biologiska förutsättningarna, säger Margareta Kitlinski, överläkare på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.
Hon är en av författarna bakom rapporten om ofrivillig barnlöshet, som tagits fram inom ramen för regeringens arbete med att analysera orsakerna till Sveriges låga födelsetal. Under lång tid har hon, tillsammans med kollegor inom det svensk-danska samarbetet ReproUnion, forskat om fertilitet och reproduktiv hälsa.
Rapporten visar att infertilitet påverkar cirka 15–20 procent av alla par i reproduktiv ålder, mellan 25 och 44 år.
– Vi ser att många väntar med att försöka få barn utan att till hur snabbt fertiliteten förändras med åldern. Det här är inte bara en individuell fråga, det är viktigt för vår tids folkhälsoutmaningar.
Kunskapen om fertilitet är generellt låg, säger Margareta Kitlinski – trots att frågan diskuteras brett i samhället. Många som kommer till oss för IVF-behandling säger att de inte visste hur snabbt möjligheten att få barn minskar. Vi behöver bli bättre på att sprida kunskapen så att fler kan fatta beslut.
Kvinnors fertilitet minskar redan efter 25-årsåldern och sjunker kraftigt efter 40. IVF inte hela lösningen
I dag föds omkring 5 procent av alla barn i Sverige efter assisterad befruktning, främst genom IVF. Nyligen har förslag lagts om att utöka tillgången till behandlingar.
– Det är positivt att frågan uppmärksammas, men fler IVF-behandlingar är bara en liten del av lösningen. Vi kan inte behandla oss ur hela problemet. Förebyggande arbete och ökad kunskap i befolkningen är minst lika viktigt, säger Margareta Kitlinski.
Livsstil och miljö spelar roll
Den samlade forskningen och kliniska erfarenheter från ReproUnion visar att fertiliteten påverkas av flera faktorer som går att påverka. Det handlar bland annat om livsstil, kroppsvikt, användning av nikotinprodukter och exponering för hormonstörande ämnen i miljö och konsumtionssvaror.
Rapporten visar också att infertilitet kan vara kopplad till framtida hälsorisker, som hjärt– och kärlsjukdomar, diabetes och vissa cancerformer. Författarna bakom rapporten menar att utvecklingen kräver åtgärder på flera nivåer. På kort sikt handlar det om att hjälpa dem som redan i dag har svårt att få barn. På längre sikt behövs ett bredare folkhälsoperspektiv där reproduktiv hälsa, kunskap och förebyggande arbete blir en större del av debatten om låga födelsetal.
– Om vi ser fertilitet som en del av den allmänna hälsan kan vi också agera tidigare – och ge fler möjligheter att få de barn de önskar, säger Margareta Kitlinski.
Fakta: ReproUnion
- ReproUnion är ett EU- stöttat samarbete i Öresundsregionen där forskare och kliniker arbetar tillsammans för att förebygga och förbättra behandlingar vid infertilitet.
- Partnerskapet bakom projektet består av Region Skåne, Lunds universitet, Malmö universitet, Region Hovedstaden, Köpenhamns universitet, Ferring Pharmaceuticals samt Medicon Valley Alliance (MVA). Projektet får EU-finansiering via Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak.
- Skriften ”Ofrivillig barnlöshet – förekomst, orsaker, behandling och konsekvenser.
- Skriften är författad av Aleksander Giwercman, Eva Elmerstig, Lars Rylander, Margareta Kitlinski och Kristine Koppelhus – forskare och experter verksamma i ReproUnion.
Källa: Skånes universitetssjukhus .
Annonser
