den 23 oktober 2017
”Behandling av höga lipider – är målet värt resan”
Det är väl känt att blodfetter utgör en av de starkaste påverkbara riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom. De senaste åren har SWEDEHEART- registret glädjande kunnat uppvisa en förbättrad måluppfyllelse avseende LDL-kolesterol. Från 2013 till 2015 har andelen hjärtinfarktpatienter under 75 års ålder i Sverige som uppnått målet ≤ 1,8 mmol/L ökat från 30 till 51 procent. Kristina Hambraeus, kardiolog från Falun och Mickael Löthgren hälsoekonom från Amgen presenterade resultat från GuLLD- projektet som visade att om samtliga patienter skulle lyckas uppnå behandlingsmålet skulle detta motsvara 132-343 färre hjärt-kärlhändelser på tio år vilket skulle kunna medföra en minskning av direkta kostnader om 7,9-20,9 miljoner kronor och indirekta kostnader om 19,3-51 miljoner kronor.
”- Måluppfyllelsen för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt har förbättrats, men fortfarande 2015 når bara hälften av patienterna målet.”
Symposiet inleddes av moderatorerna Nina Johnston, kardiolog från Uppsala och Mattias Ekström, kardiolog från Stockholm som inledde och presenterade talarna. Mattias Ekström presenterade sedan en bakgrund till ämnet där han målande satte Kolesterol på kartan över påverkbara riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdom. I Sverige kan vi konstatera en halverad dödlighet i hjärtinfarkt de senaste 20 åren. Liknande siffror har rapporterats från Island (80 procent) och Finland (50 procent) [1, 2]. När man undersökt orsakerna till dessa resultat har man funnit att det huvudsakligen var förändrade levnadsvanor och i synnerhet minskade kolesterolvärden som förklarade 30-40% av den minskade dödligheten [1-3]. I Turkiet däremot, som under samma tidsperiod noterat en minskad dödlighet i hjärtinfarkt med 30 procent har kolesterolvärdet legat oförändrat. Där är det istället en kraftig minskning av rökning och ett sänkt blodtryck bland befolkningen som främst bidragit till den minskade dödligheten i kranskärlssjukdom [4]. Riktas blicken mot Kina och Beijing har man tyvärr kunnat konstatera en 50 procentig ökning av dödligheten i hjärtinfarkt under perioden 1984-1999. Här var det också betydande förändringar av levnadsvanor, men då i form av en ökning av kolesterol-värdet från i medeltal 4,30 till 5,55 mmol/L, som förklarade 77 procent av den ökade dödligheten i kranskärlssjukdom [5]. Mattias Ekström summerade sin inledning med hjälp av resultaten från INTERHEART-studien som underströk vikten av att ha en eller flera påverkbara riskfaktorer för hjärtinfarkt, där kolesterolvärdet utföll som den enskilt mest betydande riskfaktorn [6].
Annonser
