den 12 augusti 2026

Riskgrupper avstår från vaccination trots att den är gratis

Trots att vaccination mot influensa och covid-19 erbjuds kostnadsfritt till personer med förhöjd risk för svår sjukdom avstår många. Foto: Johnér Bildbyrå.

Trots att vaccination mot influensa och covid-19 erbjuds kostnadsfritt till personer med förhöjd risk för svår sjukdom avstår många. En ny studie från Umeå universitet visar att de största hindren inte handlar om ekonomi eller avstånd till vaccinationsmottagning. I stället är det främst yngre personer, män, rökare och personer med nedsatt självständighet som inte vaccinerar sig.

Urban Johansson Kostenniemi

Professor. Foto: Hans Karlsson.

– Vi blev förvånade över att var man bor spelade så liten roll. Det innebär att vi behöver insatserna mer mot de grupper som fortfarande väljer bort vaccination, säger Urban Johansson Kostenniemi, infektionsläkare och forskare på Institutionen för Klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.

Influensa och covid-19 orsakar fortfarande sjukdom och dödlighet bland äldre och personer med kroniska sjukdomar. Vaccination rekommenderas därför till personer som tillhör medicinska riskgrupper och erbjuds kostnadsfritt i Sverige.

I den aktuella studien undersökte forskarna vilka faktorer som påverkar vaccinationsstäckningen bland riskgrupper i norra Sverige. Totalt inkluderades 600 vuxna patienter från Norrlands universitetssjukhus, varav 450 rekommenderade vaccination mot både influensa och covid-19.

Jag studerar var vaccinationsgraden bland personer som rekommenderas vaccination 52 procent för influensa och 54 procent för covid-19, något lägre än genomsnittet i Västerbotten. Främst var det yngre personer inom riskgrupperna, män, rökare och personer som behövde hjälp i vardagen från hemtjänsten som inte vaccinerade sig i större utsträckning. Överraskande nog spelade förhållanden i personernas närmiljö liten roll. Varken skillnader i områdets utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar eller geografiska läge påverkade vaccinationsstäckningen i någon större utsträckning.

– Vi blev också överraskade av att personer med flera olika sjukdomar inte vaccinerade sig oftare än personer med bara en riskfaktor. Det tyder på att många inte känner till hur den samlade risken ökar när flera sjukdomstillstånd förekommer samtidigt, säger Urban Johansson Kostenniemi.

Studien bygger på intervjuer med patienter, data från patientjournaler samt information från nationella register. Forskarna analyserade både individuella och samhälleliga faktorer för att få en mer heltäckande bild av vad som påverkar vaccinationsbeslut.

Studiens resultat kan användas för att utveckla mer träffsäkra vaccinationssatser. Bland förslagen finns tydligare information till riskgrupper, särskilt till personer med flera sjukdomar som löper extra hög risk för svår sjukdom, samt möjlighet att få flera vaccinationer vid samma besök.

– Om vi ​​kan öka förståelsen för risken hos de mest sårbara grupperna och samtidigt göra vaccinationen så enkelt som möjligt finns goda möjligheter att förbättra skyddet mot allvarlig sjukdom, säger Urban Johansson Kostenniemi.

Vetenskaplig publikation:  Grape L, Persson W, Sergejev A, Vihtari Hansson S, Gyllencreutz L, Togstad H, et al.  Bestämningsfaktorer för säsongsinfluensa och COVID-19-vaccinupptag hos högriskindivider i norra Sverige . Human Vaccines & Immunotherapeutics. 2026;22(1):2688595

Artikel: https://doi.org/10.1080/21645515.2026.2688595

Källa: Umeå universitet.


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser