Var sjunde svensk har en okänd risk för hjärtsjukdom

– Det här är antagligen den mest underskattade riskfaktorn för hjärtkärlsjukdom idag. Personer med förhöjt Lp(a) utvecklar åderförkalkning (plack) 2 - 3 år tidigare och har i genomsnitt 50 procents förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt, säger Elias Björnson, forskare vid Göteborgs universitet.

Lp(a) liknar det mer välkända LDL-kolesterol, ”det onda kolesterolet”, men har en extra proteinkomponent som gör den särskilt benägen att bidra till åderförkalkning.

Inom ramen för befolkningsstudien SCAPIS har över 28 000 medelålders svenska genomgått och detaljerad röntgenundersökning av hjärtat. Studiedeltagare med högt Lp(a) hade oftare och mer utbredd åderförkalkning (plack) i hjärtats kranskärl. Studien uppskattar att 5–10 procent av alla kranskärl och hjärtinfarkter i befolkningen kan kopplas till förhöjt Lp(a).

Till skillnad från andra riskfaktorer påverkas Lp(a) inte av levnadsvanor. Nivån i blodet beror till största delen på genetiska faktorer och förblir i stort sett stabilt genom livet.

– Enligt de europeiska riktlinjerna för hjärtsjukvård bör alla testa sig för Lp(a) minst en gång i livet, men det är än så länge inget rutintest i primärvården. Gapet mellan rekommendationerna och verkligheten är tyvärr mycket stort, säger Elias Björnson.

Det saknas idag specifika läkemedel som sänker Lp(a), men kunskapen om att man har förhöjda nivåer kan ändå göra stor skillnad.

– Har man förhöjt värde är det extra viktigt att behandla andra riskfaktorer som högt kolesterol och högt blodtryck. Trots att det räcker med ett enkelt blodprov för att mäta Lp(a) vet de flesta med höga nivåer av Lp(a) inte om det, men för cirka 1,5 miljoner människor i Sverige som bär på denna riskfaktor är det en produktkomponent, säger Elias Björnson.

– Att så många som var sjunde svensk bär på en upptäckt riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom visar hur viktig Elias Björnsons forskning är. I takt med att kunskapen om Lp(a) växer och nya behandlingar utvecklas kan ett enkelt blodprov bli ett allt viktiga verktyg i arbetet mot Sveriges vanligaste dödsorsak, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Studie: JACC Cardiovascular Imaging, 15 juli 2026.

Artikel: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/42470409/

Källa: Hjärt-Lungfonden.