den 18 april 2024

Digital kognitiv terapi hjälper mot jobbiga tabutankar

Foto: Canstock, arkiv.

Plågas du av överdriven rädsla att skada ditt barn? Lugn, det är vanligt och forskning visar att det går att behandla.

Klara Olofsdotter Lauri

Forskare. Foto: Martin Stenmark.

Du har ditt nyfödda barn i famnen då tanken far genom ditt huvud – tänk om du skulle slänga ut babyn genom fönstret? I nästa sekund drabbas du av skräck och undrar om du inte är riktigt klok. Påträngande och oönskade tankeimpulser som den här förekommer hos hälften av alla föräldrar.

– Det är viktigt att veta att det inte finns något samband mellan så kallade tabutvångstankar och att faktiskt skada någon, säger psykologen Klara Olofsdotter Lauri, som nyligen disputerat med en avhandling om ämnet vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Hot i omgivningen

Varför tabutvångstankar är så vanliga hos just småbarnsföräldrar finns det olika teorier om. Föräldrar är inställda på att upptäcka hot i omgivningen så kanske är det naturligt att söka dolda faror också hos sig själv. 

För cirka tjugo procent blir sådana tankar och rädslan för att göra verklighet av dem något besvärande och återkommande.

– Livet med barnen kan då begränsas på olika sätt, till exempel vågar föräldern inte längre gå med barnvagn längs en hårt trafikerad väg, säger Klara Olofsdotter Lauri.

I extrema fall går det över i den psykiatriska diagnosen tvångssyndrom, OCD. Många tvekar inför att söka hjälp, rädda för att bedömas som farliga och förlora vårdnaden. 

Digital behandling

Idag finns inga rekommenderade behandlingar för föräldrar som lider av höga nivåer av tabutvångstankar. Klara Olofsdotter har i sin doktorsavhandling utvärderat en digital intervention, ännu på forskningsstadiet, där deltagarna fick göra olika kognitiva övningar för att hjälpa dem ändra sin tolkning av tankarna. 

De besvärande tankarna minskade då, jämfört med en grupp som inte fick behandling.

– Tabutvångstankar säger inget om dig som person. I själva verket är de ofarliga. Att lära sig att göra rätt tolkning av dem; ”nu hade jag en tokig tanke, men den är inte farlig” är nyckeln. Det är dit vi vill komma, säger hon.

Doktorsavhandling: Am I mad, bad or dangerous? A novel intervention approach for unwanted intrusive thoughts

Källa: Karolinska Institutet.

 


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser