Ny kartläggning visar hur blodsockerreglerande celler förändras vid typ 2-diabetes

Alla celler i kroppen har samma uppsättning gener, men använder olika gener för att bli till olika slags celler. Epigenomet styr den processen genom att aktivera och inaktivera typavgörande gener i cellen. De hormoner som reglerar blodsockret, insulin och glukagon, kommer från celler i bukspottkörteln. Det blodsockersänkande insulinet produceras i bukspottkörtelns betaceller, det blodsockerhöjande glukagonet produceras i alfaceller. När samspelet mellan de två hormonerna störs ökar risken för höga blodsockernivåer och i förlängningen typ 2-diabetes.

Så förändras epigenetiken vid typ 2-diabetes

Genom att analysera hundratusentals sådana celler från 24 personer både med och utan diabetes, kunde forskarna i Lund kartlägga hur epigenetiska mönster styr aktiviteten i cellernas gener och hur detta förändras vid diabetes. Resultaten visar hur epigenetiska förändringar påverkar de celler som styr blodsockret, och hur dessa förändringar skiljer sig mellan personer med och utan typ 2-diabetes. Kartläggningen är den första i sitt slag. 

– Den har gjort det möjligt att för första gången beskriva detaljerade, cellspecifika epigenetiska mönster. Studien visar att många gener som är centrala för insulin- och glukagonproduktion styrs av skillnader i så kallad DNA-metylering, säger Charlotte Ling, professor i epigenetik vid Lunds universitet och den som har lett studien.

DNA- metylering är en epigenetisk process där små kemiska grupper fästs på DNA för att styra hur cellens gener används utan att ändra själva DNA-sekvensen.

För att se om de själva kunde påverka generna i de insulinproducerande cellerna, ändrade forskarna DNA-metyleringen i närheten av generna för insulin och glukagon. Denna del av studien genomfördes på odlade betaceller.

– Här visar vi för första gången exakt vilka områden som styr insulin- och glukagonproduktionen genom DNA-metylering, vilket ger oss möjlighet att utveckla framtida behandlingar baserat på epigenetik, säger Charlotte Ling.    

ONECUT2 – en möjlig mekanism bakom nedsatt insulinfrisättning

En särskilt viktig upptäckt i studien gällde en specifik transkriptionsfaktor, alltså ett protein som ger cellen information om vilka gener och hur mycket av dem som ska användas. Transkriptionsfaktorn ONECUT2 visade sig vara epigenetiskt förhöjd i betaceller från personer med typ 2-diabetes. Förhöjda nivåer av ONECUT2 försämrade betacellernas energiproduktion och deras förmåga att frisätta insulin – en mekanism som kan bidra till sjukdomens utveckling.

– Det här ger oss en djupare förståelse för varför betaceller förlorar sin funktion vid diabetes. På längre sikt kan den kunskapen hjälpa oss att identifiera nya, individanpassade mål för behandling, säger Charlotte Ling.

Om epigenetiska förändringar går att styra i viss mån, kan detta öppna för framtida behandlingar som riktar sig mot de celltyper som sviktar vid diabetes.  

– Vi vill nu förstå vilka av dessa förändringar som faktiskt går att vända, och om det kan hjälpa betacellerna att återfå sin funktion vid diabetes. En viktig del är att se om effekten av den ändrade DNA-metyleringen kan bli kvar i cellen även över tid, säger Charlotte Ling.  

Kortfakta: Grundforskning//Peer review-granskad publikation//Kvantitativ studie//Forskarinitierad studie //Orsak-verkan-samband//Statistiska samband//In vitro//In vivo//Ex vivo//Tvärsnittsstudie//Kohortstudie//Antal grupper i studien: 2 Antal patienter i studien: 7 av 24 Patientgrupp/er: pre-diabetes typ 2 + diabetes typ 2.

Finansiering: Diabetesfonden, Vetenskapsrådet, European research council, NNF, ALF, Fysiografiska stiftelsen

Publikation: Cell-specific DNA metylation in human alpha and beta cells regulates gene expression in type 2 diabetes. Nature Metabolism, 2026 DOI: 10.1038/s42255-026-01498-9

Artikel: https://www.nature.com/articles/s42255-026-01498-9

Källa: Lunds universitetet.