Välbehandlat lymfödem gav bättre rörelseförmåga och minskad tyngdkänsla

Tyngdkänsla. Svårt att röra sig. Oro för försämring. Att leva med den kroniska sjukdomen lymfödem påverkar vardagen. Men rätt behandlingar kan förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten hos denna patientgrupp, visar en ny doktorsavhandling vid Lunds universitet.

Doktoranden Pia Klernäs, som är fysioterapeut och lymfterapeut till yrket, har i många år mött patienter med lymfödem – svullnad som kan uppkomma i olika delar av kroppen när lymfvätska inte dräneras i tillräcklig takt. Sjukdomen kan vara medfödd eller uppkomma av infektion, inflammation eller annan skada. I Sverige är det dock vanligast förekommande efter cancerbehandling och då i arm eller ben och områdena närmast intill.

Med hjälp av en enkät lät Pia Klernäs 129 personer med lymfödem skatta sin hälsorelaterade livskvalitet. Resultaten visade att 20 procent upplevde stor påverkan på sin livskvalitet. En närmare undersökning visade att det var yngre personer, personer med lymfödem i benen och/eller i underlivet samt personer som arbetade deltid som upplevde allra störst negativ påverkan.

På sikt kan det ske en fettomvandling i lymfödemet. I en av Pia Klernäs studier ingick 50 patienter med stora fettomvandlade lymfödem och 18 patienter med mindre och inte lika fettomvandlade sådana. Grupperna fick två olika behandlingar. Före behandlingen med kirurgi (fettsugning) uppgav 45 procent av dem med stora fettomvandlade ödem att de hade stor negativ påverkan på sin livskvalitet. Gruppen med mindre ödem mådde inte lika dåligt, där var motsvarande siffra 21 procent före behandlingen – en traditionell sådan med manuellt lymfdränage (massage) och bandagering av den svullna kroppsdelen, plus träning och råd om egenvård. Efter behandlingarna visade sig båda grupperna må bättre, men störst var vinsten för gruppen som fått fettsugning. Där upplevdes en förbättring såväl inom det fysiska (som tyngdkänsla och rörelseförmåga), psykosociala (som rädsla för att tillståndet ska förvärras) och praktiska (som att klä på sig och fungera väl på jobbet). De som hade fått den traditionella behandlingen upplevde främst psykosociala vinster som att de nu kunde släppa tanken på sitt lymfödem ibland och göra saker som de förut inte vågat – och att de inte längre mådde lika dåligt av förändringar i utseendet.

 Pia Klernäs hoppas att hennes resultat ska få gehör hos de vårdinrättningar som tar emot patienter med lymfödem.

 – Vi borde utreda behovet och ge så bra behandling som möjligt utifrån de problemområden som patienterna skattade högst i enkäten. Utprovning av kompressionsmaterial och utbildning i egenvård utgör en stor del av behandlingen. Egenvården, som inkluderar exempelvis kompressionsbehandling, egenmassage och träning, kan vara jobbig att utföra och man kan behöva stöttning. Här kan arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor som är utbildade till lymfterapeuter göra en stor insats.

Länk till avhandlingen: http://portal.research.lu.se/portal/en/publications/lymphedema-and-healthrelated-quality-of-life(46bf92a1-6d64-4665-b9c4-3444850813f6).html

Källa: Lunds universitet

Fakta/lymfödem: Primära (medfödda) lymfödem är relativt ovanliga och man har uppskattat att en på 6 000 föds med detta. Det finns inga studier på hur många som är drabbade i Sverige. Både pojkar och flickor kan få det. Svullnaden sitter oftast i fötter och ben. Ibland syns det redan vid födseln men kan uppträda senare. Sekundära lymfödem kan uppkomma efter cancerbehandling av framför allt bröstcancer, gynekologisk cancer, prostatacancer, malignt melanom eller efter tumörer i huvud/hals. Beroende på hur många lymfkörtlar som tas bort och om man strålar patienten, varierar incidenten från 0 % till 40-70%. Majoriteten är dock kvinnor, eftersom de kan drabbas av fyra av ovanstående sjukdomstillstånd. Tidig upptäckt och behandling med kompression är den viktigaste faktorn för att hålla nere svullnaden oavsett orsak.

Källa: Nationellt vårdprogram för lymfödem