Tre år efter intensivvård: Försämrad psykisk hälsa för covidpatienter

– Vi ser att många fortfarande lever med hälsoproblem tre år efter intensivvården. En stor andel återfår inte den funktionsnivå de före sjukdomen, säger Ingrid Didriksson, överläkare på Skånes universitetssjukhus och doktor vid Lunds universitet, som nyligen disputerat om de långsiktiga hälsoeffekterna hos kritiska covidpatienter.

Återhämtningen planade ut efter ett år

Forskningen visar att den fysiska återhämtningen förbättras under det första året efter intensivvården: andelen patienter med god funktionell återhämtning ökade från 35 till 64 procent. Men därefter planade förbättringen ut. Tre år efter intensivvården rapporterade 64 procent fortsatt andningsbesvär, och 41 procent upplevde uttalad utmattning (trötthet).

– En tänkbar förklaring är att av immunförsvaret kan vara aktiverad under lång tid efter den akuta infektionen. Det skulle kunna bidra till långvariga symtom, men vi vet ännu inte säkert, säger Ingrid Didriksson. Hon betonar att detta är teorier som behöver studeras vidare.

Försämrad psykisk hälsa efter tre år

Den psykiska hälsan visade ett annorlunda förlopp. Tre månader efter utskrivning mådde många bättre än väntat – något forskarna tror hänger samman med lättnaden över att ha överlevt. Men mellan ett och tre år sågs en tydlig försämring, med ökade andel patienter som uppgav ångest och depression.

– De som mådde sämst i vårt underlag var personer mellan 50 och 60 år. Många i denna ålder förväntas kunna återgå till arbete och vardag, men de fysiska begränsningarna gör det svårt. Det kan vara en faktor som påverkar det psykiska måendet, säger Ingrid Didriksson.

Överviktiga patienter: oftare intensivvård men god överlevnad

I studiematerialet var patienter med övervikt eller fetma överrepresenterade bland dem som behövde intensivvård, vilket överensstämmer med nationella och internationella data från pandemin. Trots detta hade de inte en sämre överlevnad i den akuta fasen jämfört med andra grupper.

– Det är viktigt att framhålla att även om att övervikt öka risken att behöva intensivvård, så såg vi inte och ökad dödlighet bland dessa patienter när de väl var på iva, säger Ingrid Didriksson.

Belastning på intensivvården påverkade överlevnaden

Forskningen visar också att dödligheten var högst under perioden då pandemin skapade störst belastning på intensivvården – även när forskarna justerat resultat för hur svårt sjuka patienterna var. Det understryker måste av att kunna skala upp intensivvårdens kapacitet vid framtida kriser, menar Ingrid Didriksson.

– Vi har inte råd att vara oförberedda. Det kommer nya pandemier eller andra sjukvårdskriser, och då måste vi ha en robust struktur för att snabbt kunna öka kapaciteten.

Behov av längre uppföljning inom vården

Den rutinmässiga uppföljningen inom intensivvården består i dag av ett besök, tre till sex månader efter intensivvården. Längre uppföljningar förekommer, men är inte standard.
 
– Våra data visar att effekterna av svår covid ofta kvarstår i flera år. Det talar för att behöva mer långvariga och multidisciplinära uppföljningssatser, säger Ingrid Didriksson.

Studien : Ingrid Didriksson disputerade med avhandlingen ”Biomarkörer och utfall hos kritiskt sjuka COVID-19 patienter” i november 2025.

Avhandling: 

https://lucris.lub.lu.se/ws/files/228747448/250930_e-spik_ex_Ingrid_Didriksson.pdf

Källa: Skånes universitetssjukhus.