Tidig tarmbakterie kan skydda barn mot allergi

Under de första månaderna utvecklas barnets tarmflora snabbt. I studien följdes barn från födseln upp till fem års ålder för att se hur bakterierna hänger ihop med allergiantikroppar (IgE) i blodet.

Forskarna analyserade serier av avföringsprov från barn och deras mammor med DNA-teknik och mätte samtidigt olika mjölksyror som bakterier producerar.

Resultatet var tydligt: ​​Barn som tidigt hade bifidobakterier som producerade mycket aromatiska mjölksyror utvecklade färre allergiantikroppar. En av de mest betydelsefulla var mjölksyran 4‑hydroxifenyllaktat (4‑OH‑PLA). Dessa barn hade också lägre risk för atopiskt eksem vid två års ålder.

Av de faktorer som gynnar de "bra" bakterierna visade sig vara särskilt viktiga: Vaginal förlossning, helamning under de första två månaderna, kontakt med äldre syskon tidigt i livet. Dessa situationer verkar hjälpa just de skyddande bifidobakterierna att etablera sig.

– Studien visar att rätt tarmflora tidigt i livet kan minska risken för allergi. Om vi ​​kan hitta sätt att stödja dessa bakterier hos spädbarn, kanske via kost, amning eller andra metoder, kan det på sikt bli ett nytt verktyg för att förebygga allergier, säger Johan Alm, barnläkare och forskare vid institutioner för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

I laboratorieförsök kunde forskarna visa att 4‑OH‑PLA mjölksyra minskade IgE-produktionen i immunceller med cirka 60 procent. Det tyder på att bakterierna inte bara är "närvarande", utan att påverka immunförsvaret aktivt.

Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Danmarks tekniska universitet och flera internationella forskargrupper. Den har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Region Stockholm och flera stiftelser. Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.

Publikation: Myers, PN, Dehli, RK, Mie, A.  et al.  .  Nat Microbiol  11, 429–441 (2026). 

Impact of an exercise and nutrition program on caregiver time with residents in institutional care—A secondary analysis

Källa: Karolinska Institutet