Tiden till sjukhus vid hjärtinfarkt har inte minskat på 20 år

– Varje minut spelar roll när det är totalstopp i ett kärl. Ju större skada det andra bli på hjärtat, desto större är risken för hjärtsvikt, allvarliga rytmrubbningar och död. Därför är det jätteviktigt att söka vård så snabbt som möjligt vid symtom på hjärtinfarkt, säger Sofia Sederholm Lawesson, överläkare och forskare vid Linköpings universitet.

Studien omfattar nästan 90 000 personer som drabbats av den allvarligaste formen av hjärtinfarkt, så kallad ST-höjningsinfarkt, mellan åren 1998 och 2017. Resultaten visar att tiden från de första symtomen till sjukhuset är cirka 2 timmar och 30 minuter.

Om man enbart ser till perioden då ST-höjningsinfarkt behandlats med akut ballongvidgning, från 2005 och framåt, så har fördröjningstiderna utanför sjukhuset minskat något. Men sett till hela 20-årsperioden finns ingen nedåtgående trend.

– Sjukvården har byggt upp ett väldigt effektivt system för att det ska gå snabbt när patienten väl är inne i vårdkedjan. Men den största tidsförlusten sker innan man kommer till sjukhus, vilket framför allt beror på att patienterna väntar för länge med att kontakta vården, säger Maria Ericsson, försteförfattare till studier och specialistsjuksköterska vid Kardiologiska kliniken, Hjärtcentrum, Universitetssjukhuset i Linköping.

Studien visar också att längre tid från symtomdebut till sjukhus var kopplad till högre dödlighet. För varje extra timme ökar risken att avlida med cirka 2 procent inom de första 14 dagarna och med omkring 1 procent på ett och fem års sikt, efter att forskarna tagit hänsyn till andra faktorer som påverkar prognosen.

– Det förekommer att man inte har smärta eller tryck i bröstet vid hjärtinfarkt, men då har man ofta smärtor från närliggande delar av kroppen, så som käkarna, halsen eller skuldrorna. Detta är vanligare hos kvinnor än män. Man kan också känna sig kallsvettig, andfådd, illamående eller svag. Därför ska man ringa 112 vid symtom som upplevs som allvarliga, säger Maria Ericsson.

Studien visar också att det tar längre tid för vissa grupper innan de kommer till sjukhus. Kvinnor, äldre och personer med diabetes hade i genomsnitt cirka 30 minuter längre tid från symtom till sjukhus än andra.

– Den här forskningen visar att tiden till sjukhus fortfarande är oförändrad, trots 20 år av medicinska framsteg. Det är allvarligt, eftersom varje timmes fördröjning vid hjärtinfarkt är kopplat till högre risk att dö. Nu är det viktigt att den här kunskapen när ut, så att ingen väntar i onödan med att larma ambulans vid hjärtinfarkt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Fakta om forskningsstudien
Publicering: European Heart Journal: Acute Cardiovascular Care , 22 december 2025.
Observationsstudie baserad på det nationella hjärtregistret SWEDEHEART, omfattande 89 155 patienter i Sverige med den allvarligaste formen av hjärtinfarkt (ST-höjningsinfarkt) under åren 1998–2017.

Resultat: Studien visar att längre tid från symtomdebut till sjukhus är kopplade till högre dödlighet, både på kort och lång sikt.
• Risken att avlida öka med cirka 2 procent per timmes fördröjning under de första 14 dagarna.
• På ett och fem års sikt ökar dödligheten med cirka 1 procent per timme.
• Den genomsnittliga tiden från symtom till sjukhus var cirka 150 minuter och minskade inte över hela 20-årsperioden.
• Kvinnor, äldre (≥70 år) och personer med diabetes hade konsekvent längre fördröjning, i genomsnitt 25–30 minuter längre än andra grupper.

Länk till artikel: Temporala trender och prognostisk inverkan av prehospital fördröjning vid ST-elevationsinfarkt

Källa: Hjärt-Lungfonden.