den 5 december 2024
Stresshormon i hårstrån kan varna för hjärtinfarkt
Ny forskning visar att långvarig stress ökar risken att drabbas av allvarlig hjärt-kärlsjukdom. Genom att mäta nivån av stresshormonet kortisol i hårstrån har forskare kunnat visa att personer med höga kortisolnivåer oftare drabbas av hjärtinfarkt, typ 2-diabetes och förmaksflimmer. Studien bygger på hårprover i kombination med data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.
Åshild Olsen Faresjö
Biträdande professor vid Linköpings universitet.
Kristina Sparreljung
Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden Foto: Leonard Gren.
– Vår studie visar att det finns en tydlig koppling mellan långtidsstress och hjärt-kärlsjukdom. Jag blev själv förvånad över att sambandet var så starkt. Det innebär att vi måste ta långvarig stress på större allvar inom vården, säger Åshild Olsen Faresjö, biträdande professor vid Linköpings universitet.
Stress är idag ett av de vanligaste symptomen som människor beskriver när de besöker sin vårdcentral. Runt 40 procent av alla sjukskrivningar beror på stressrelaterad ohälsa. Stress mäts vanligtvis genom att undersöka nivåerna av stresshormonet kortisol genom ett blodprov, som visar stressnivån för stunden. Men forskargruppen i Linköping har sedan ett antal år utvecklat en ny metod för att mäta stress under en längre tidsperiod, genom att mäta halten av stresshormonet kortisol i håret.
– Vår metod gör det möjligt att läsa hur stressnivåerna har förändrats över tid, ungefär som årsringar på ett träd. Håret växer med ungefär en centimeter per månad. Genom att klippa ett hårprov som är tre centimeter kan vi mäta nivåerna av kortisol tre månader tillbaka i tiden, säger Åshild Olsen Faresjö.
I den nya studien har forskarna klippt hårprover från 4 800 personer i Linköping och Umeå som deltagit i Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. Genom att jämföra kortisolnivåerna i hårproverna med data om deltagarna som finns i SCAPIS kunde forskarna se att långtidsstress var starkt kopplat till vanliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, såsom högt blodtryck och höga halter av kolesterol i blodet. Resultaten visade också att de deltagare som hade höga kortisolnivåer oftare hade drabbats av hjärtinfarkt, typ 2-diabetes och förmaksflimmer jämfört med de som hade låga kortisolnivåer i hårproverna.
– Målet med forskningssatsningen SCAPIS är att förebygga och förhindra hjärt-kärlsjukdom. Den här studien bidrar med ny och viktig kunskap, och visar att vi behöver forska vidare om stress för att minska risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Fakta om studien:
Titel och länk: Higher hair cortisol levels associated with previous cardiovascular events and cardiovascular risks in a large cross-sectional population study (SCAPIS).
Försteförfattare: Åshild Faresjö. Publicering: BMC Cardiovascular Disorder, 4 oktober 2024.
Fakta om stress (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Vi vet att stress är en etablerad riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Den samlade forskningen visar att långvarig negativ stress skapar en obalans i kroppen som gör oss mer mottagliga för sjukdomar.
Det finns också studier som visar att det är fullt möjligt att lära sig hantera stress och att det kan ha stora effekter på hälsan och välbefinnandet.
Den som rör sig regelbundet får både bättre kondition, starkare muskler och fysiskt utlopp för en stressreaktion. När kroppen är aktiv förbrukas stresshormoner, hjärnan syresätts och kroppens lyckohormon, endorfin, frigörs.
Källa: Hjärt-Lungfonden.