Sömnbrist kan höja risken för hjärt-kärlsjukdomar

– Dessvärre upplever nära hälften av alla svenskar ofta störd sömn, något som är vanligare vid till exempel skiftarbete. Därför skulle vi försöka hitta mekanismer som påverkar hur sömnen kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Detta för att i slutändan kunna identifiera möjligheter till att motverka problem, säger Jonathan Cedernaes, läkare och docent vid Uppsala universitet, som har studerat.

Kronisk sömnbrist är ett växande folkhälsoproblem och har i stora befolkningsstudier kopplats till ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och förmaksflimmer. Hjärthälsan påverkas av ett samspel mellan flera livsstilsfaktorer: förutom sömn även kost och träning. För att man i den aktuella studien skulle kunna renodla sömnens effekter, standardiserades många förhållanden i laboratoriemiljön, till exempel kost och fysisk aktivitet.

Så genomfördes studien

Jag studerar deltog 16 unga, friska och normalviktiga män. Samtliga hade normala och goda sömnvanor. Deltagarna vistades vid två separata tillfällen i ett sömnlaboratorium, där både måltider och aktivitetsnivåer var strikt standardiserade. Vid ett tillfälle fick deltagarna en normal mängd sömn tre nätter i följd, medan de vid det andra tillfället bara fick runt fyra timmars sömn varje natt. Vid båda tillfällena togs blodprover morgon, kväll och i samband med ett intensivt träningspass.

Inflammatoriska proteiner ökade av sömnbrist

Forskarna mäter nivåerna på cirka 90 proteiner i blodet och kunde se att flera som är kopplade till ökad inflammation steg vid sömnbrist. Flera av dessa proteiner är tidigare även kopplade till en förhöjd risk för hjärtkärlsjukdomar, som till exempel hjärtsvikt och kranskärlssjukdom.

– Många av de större studier som har gjorts på kopplingen mellan sömnbrist och risken för hjärt-kärlsjukdomar har ofta fokuserat på lite äldre individer. De har redan en förhöjd risk för sådana sjukdomar. Det var därför intressant att proteinnivåerna ökade på samma sätt hos yngre och tidigare helt friska individer, bara efter några få nätters sömnbrist. Det betyder att det är viktigt att betona sömnens betydelse för hjärtkärlhälsa redan i yngre åldrar, säger Jonathan Cedernaes.

Träningens effekt kan påverkas av sömnbrist

Fysisk träning gav ett något annorlunda svar efter sömnbrist. Mängden av flera viktiga proteiner ökade i samma utsträckning. Även de proteiner som kan kopplas till positiva effekter av träning, ökar alltså även för lite sömn. Forskarna har tidigare visat att träning vidsömnbrist kan utföras i en något ökad belastning på hjärtats muskelceller.

– Med den här studien ökar vi förståelsen för hur mängden sömn spelar roll för hjärt-kärlhälsa. Det är viktigt att poängtera att man i studier också har visat att fysisk träning åtminstone kan motverka vissa negativa effekter som försämrad sömnhälsa kan orsaka. Samtidigt är det inte så att träningen kan sätta de funktioner som sömn fyller, säger Jonathan Cedernaes.

"Vill bidra till att utveckla bättre riktlinjer"

Det återstår att undersöka hur dessa effekter ser ut hos kvinnor, äldre individer, personer med hjärtsjukdom eller andra sömnvanor. Vår fortsatta forskning inom området kan förhoppningsvis framöver bidra till att utveckla bättre riktlinjer för hur sömn, träning och andra livsstilsfaktorer samverkar i förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar, säger Jonathan Cedernaes.

Artikel: 

Brandão L.EM, et al.; Den förbisedda trion: Sömnlängd, provtagningstid och fysisk träning förändrar nivåerna av Olink-bedömda blodbiomarkörer för kardiovaskulär risk . Biomark Res 13, 67 (2025).

Peer review / Randomiserad kontrollerad/klinisk studie / Människor

Studien utfördes i samband med forskare Akershus universitetssjukhus samt Sahlgrenska sjukhuset, och stöddes bland annat av det Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), Göran Gustafssons Stiftelse, Diabetesfonden, samt Hjärnfonden.

Källa: Uppsala universitet.