den 23 mars 2026
Snus ger tandköttsskador – luckor om vitt snus
Snus är tydligt kopplat till skador på tandköttet. Sambandet med karies är däremot oklart, visar en systematisk översikt. När det gäller det vita snuset behövs fler studier.
Mats Jontell
Professor. Foto: Elin Lindström.
Maria Bankvall
Universitetslektor. Foto: Elin Lindström.
Forskarna har gått igenom 26 europeiska studier om svenskt snus och munhälsa. Bilden som växer fram är nyanserad. Det finns samlat stöd för att snus kan leda till att tandköttet drar sig tillbaka, särskilt där snuset placeras. Flera äldre studier visar också mer tandköttsinflammation hos användare av traditionellt snus, även när man tagit hänsyn till mängden plack. Risken för att tandköttet drar sig tillbaka är lägre vid användning av portionssnus än vid lössnus. Nyare typer av portionsprodukter kan minska risken ytterligare.
Inget tydligt stöd för tandlossning
En av forskarna bakom studien är Mats Jontell, professor emeritus i oral medicin och patologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet:
– När vi väger samman forskningen ser vi att snus påverkar tandköttet lokalt. Det är inte bara en fråga om att snusportionen trycker mot vävnaden, utan det verkar också finnas en inflammatorisk reaktion som medför en benresorption vilket resulterar i att tandköttet drar sig tillbaka över tid. Däremot ser vi inget tydligt stöd för att det leder till destruktiv tandlossning, alltså den typ av sjukdom där tänder successivt tappar sitt fäste i käkbenet, säger Mats Jontell.
När det gäller karies är resultaten motsägelsefulla. Vissa studier visar fler lagade eller kariesangripna tänder bland användare av traditionellt snus, medan andra inte ser någon skillnad. Sammantaget går det därför inte att slå fast att traditionellt snus i sig ökar risken för karies.
Risk under graviditet
En av de större studierna som ingår i översikten visar att barn till kvinnor som använde traditionellt snus under graviditeten hade en tendens till ökad risk att födas med gomspalt jämfört med barn till icke-användare. Risken var inte förhöjd hos kvinnor som slutat snusa före mödravårdsinskrivning.
Maria Bankvall är universitetslektor i odontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping och medförfattare till studien:
– Även om det handlar om en riskökning och inte ett bevis för orsak, är det en signal som är viktig ur folkhälsoperspektiv. Användningen av snus under graviditet kan inte betraktas som riskfritt, särskilt när användningen av snus ökar bland unga kvinnor, säger hon.
Stor kunskapslucka kring vitt snus
Det forskarna framför allt pekar ut som en kunskapslucka gäller de nya tobaksfria nikotinpåsarna, ofta kallat vitt snus. Användningen av tobaksfria nikotinpåsar har ökat snabbt de senaste åren, särskilt bland unga och kvinnor. Det finns i princip inga studier om hur dessa produkter påverkar munhälsan på längre sikt. Preliminära studier tyder dock på att det vita snuset kan ge upphov till andra orala slemhinneförändringar än de som tidigare har observerats.
Eftersom majoriteten av studierna i översikten är observationsstudier går det inte att fastställa orsak och verkan. Livsstil, munhygien och socioekonomiska faktorer kan påverka resultaten. Men genom att samla den tillgängliga forskningen ger översikten en uppdaterad bild av vad som är belagt och var osäkerheten är störst.
Översikten bygger på en systematisk genomgång av publicerade studier i flera vetenskapliga databaser, där forskarna kvalitetsbedömt materialet innan det inkluderats. Studien är publicerad i Acta Odontologica Scandinavica.
Studie: Swedish smokeless tobacco and its impact on oral health: a systematic review.
Artikel: https://doi.org/10.2340/aos.v85.45421
Källa: Sahlgrenska akademin.