den 9 juli 2025
Sahlgrenska Universitetssjukhuset inleder försök med 3D-printing för att rekonstruera mjukdelar till patienter

Verksamhet Plastikkirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ligger långt framme när det gäller 3D-printing med biologiska material till klinik. Nu inleds försök med att sätta in de första printade implantaten på människa.

Lars Kölby
Professor. Foto: Annika Söderpalm.
– Det har gjorts många försök på djurmodeller men helt 3D-printade implantat för människan finns inte idag. De här implantaten kan skräddarsys för varje patient och på sikt kan man tänka sig att använda dem för att till exempel bygga upp bröstet efter en bröstcanceroperation.
Den stora vinsten är att kunna rekonstruera mjukdelar med kroppseget material som printas till önskad form, säger Lars Kölby , professor i plastikkirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet.
3D-printing med biologiskt material, så kallad bioprinting, är en teknik där biobläck som innehåller levande celler och biomaterial 3D-printas för att skapa levande vävnadsmodeller, organ och andra biologiska strukturer. Processen liknar traditionell 3D-printing, men istället för plast eller metall används alltså ett biologiskt material.
– Rent praktiskt går det till så att en fettsugning görs av patienten. Fettet som tas ut prepareras sedan mekaniskt och blandas med biobläck. Små bitar printas och sätts in i kroppen igen.
I de inledande försöken sätts bitarna i överarmens underhudsfett och tas bort efter ett antal månader. Förhoppningen är att den första patienten kan opereras under 2025 och man beräknar att de inledande försöken kommer att pågå under några års tid.
Den plastikkirurgiska verksamheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har jobbat med bioprinting under nio års tid och har nu alla tillstånd på plats för att inleda försök med att sätta in de första 3D-bioprintade implantaten i människor.
– Vi har gått en lång väg via EMA (European Medicines Agency), Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och IVO för att lösa alla regulatoriska frågor. Under åren har vi stöttats av ALF-medel, Vetenskapsrådet, Vinnova, IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, Göteborgs Läkaresällskap med flera. Vi har också haft ett tätt samarbete med framförallt Paul Gatenholm, tidigare professor på Chalmers, säger Lars Kölby.
Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset.