den 12 januari 2018

Pris till forskning om cancercellers samspel med omgivningen

Kristian Pietras, professor i molekylär medicin, har utsetts till Lunds universitets egen Fernströmpristagare. Han får priset för sin banbrytande forskning om samspelet mellan tumörceller och deras omgivning, vilket kan leda till nya behandlingar vid cancer.

Tumören är beroende av genetiskt normala celler i sin omgivning för att kunna växa. Den kan till exempel skicka ut signaler som gör att blodkärl växer in i tumören och därigenom förser den med näring och syre

En tumör består av cancerceller som förökar sig på ett okontrollerat sätt. Den här processen drivs av genetiska förändringar i tumören, men samspelet med tumörens närmiljö spelar också stor roll för hur cancern utvecklas.

Tumören är nämligen beroende av genetiskt normala celler i sin omgivning för att kunna växa. Den kan till exempel skicka ut signaler som gör att blodkärl växer in i tumören och därigenom förser den med näring och syre.

– Tumörcellernas förmåga att kommunicera med andra celler utgör en viktig del i om den utvecklas till en aggressiv cancerform eller inte och hur tumören reagerar på behandling. Sätt vi kan störa eller blockera den kommunikationen på kan hjälpa oss att hindra tumörutvecklingen, förklarar Kristian Pietras, professor i molekylär medicin vid Lunds universitet.

I sin forskning studerar Kristian Pietras hur tumören är uppbyggd av olika celltyper och hur dessa kommunicerar med varandra och med omgivningen, den så kallade mikromiljön. Bröstcancer är en cancerform han ofta utgått från i sina studier, eftersom den tumörtypen har mycket interaktioner med sin mikromiljö.

Celler i bindväven styr hur aggressiv bröstcancern är
Det finns flera olika typer av bröstcancer som behandlas på olika sätt beroende på hur aggressivt tumören utvecklar sig. Tidigare har man trott att det är den cell som tumören startar i som avgör hur aggressiv tumören blir. Kristian Pietras har dock visat att vissa bindvävsceller, så kallade fibroblaster, i tumörens mikromiljö kan styra utvecklingen av bröstcancer till en mer aggressiv typ. I djurstudier har hans forskarlag också visat att det går att få tumören att växla mellan olika typer av bröstcancer. Där spelar bindväven och dess kommunikation med cancercellen en avgörande roll.

– Med hjälp av läkemedel eller på genetisk väg kan vi blockera kommunikationen mellan tumörcellen och bindvävscellen. Då utvecklas bröstcancern till en mindre aggressiv form som är hormonkänslig. Det här har vi gjort i experimentella system, så det återstår att visa om det fungerar på samma sätt i människa, säger Kristian Pietras.

Att tumören utvecklas och blir just hormonkänslig är något positivt. Det finns nämligen läkemedel som blockerar hormonsignaleringen, så tumörens tillväxt enklare kan hämmas.

Han illustrerar konversationen från tumören: ”Vi behöver hjälp av bindväven” som då svarar ”Här får ni stöd till att bli en hormonokänslig tumör, då kan ni växa snabbare”.
– Tumörens akilleshäl är att den förlitar sig på enstaka signalvägar. Det gäller att hitta sätt att blockera denna kommunikation, säger Kristian Pietras.

Kristian Pietras har också i flera studier visat vilken roll tumörens blodkärl spelar för dess spridning i kroppen och hur den processen är mer reglerad än vad man tidigare trott.
– Med hjälp av sina blodkärl kan tumörceller åka vidare i kroppens blodkärl till andra vävnader. Vi har också kunnat se hur blodkärl kan stänga sig efter vissa experimentella behandlingar, så att tumören inte kan åka vidare, säger Kristian Pietras.

”Alltid varit nyfiken”
Kristian Pietras stod och lagade mat till familjen när han blev uppringd av priskommittén.
– Det är inte något man räknar med att få. Oerhört roligt, säger han.

Att det blev just forskaryrket var inte självklart, men det är något Kristian Pietras trivs med.
– Jag gillar att få göra saker för första gången, som ingen annan gjort. Jag ser mig inte som en kreativ person, i den bemärkelse som en konstnär eller författare är. Men forskaryrket är kreativt på ett metodiskt vis; man vrider och vänder på saker och till slut passar de ihop och tidigare okända samband framstår.

Källa: Lunds universitet Foto: Kenneth Ruona

Eric K Fernströms stiftelse delar varje år ut ett pris på 100.000 kr till ”yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare” vid de sex medicinska fakulteterna i Sverige. Stiftelsen delar också ut en miljon kronor – det Stora Nordiska priset – till en medicinsk forskare från något av de nordiska länderna. Namnet på årets mottagare offentliggörs den 25 september.

---

---