den 3 april 2025

Nytt verktyg i vården ska fånga upp fler barn och unga som far illa

Den 1 april började akutmottagningarna för barn och ungdom på Skånes universitetssjukhus använda ett nytt verktyg som ett led i att stärka arbetet med barnskyddsfrågor. Daniella Larsen och Amanda Habinc, sjuksköterskor på akutmottagningen för barn och ungdom i Lund diskuterar införandet tillsammans med Louise Laurell, överläkare inom barnmedicin. Foto: Skånes universitetssjukhus..

Genom att använda ett nytt verktyg på akutmottagningarna för barn och ungdomar i Lund och Malmö, ska fler barn som riskerar att fara illa upptäckas av vården. Skånes universitetssjukhus är ett av tre sjukhus i Europa som ingår i en studie där införandet och verktyget nu ska testas.

Den 1 april började akutmottagningarna för barn och ungdom på Skånes universitetssjukhus använda det nya verktyget som ett led i att stärka arbetet med barnskyddsfrågor.

– Vi kommer systematiskt att screena samtliga barn som söker vård på Akutmottagning barn och ungdom i Lund och Malmö för att se om de far illa, säger Josefine Cattell, specialistläkare inom barnmedicin på Skånes universitetssjukhus.

Erfarenheter av Child-check
Internationell och nationell forskning har visat att hälso- och sjukvården i många fall missar att identifiera och orosanmäla vid misstanke om att barn far illa.
– Detta gäller särskilt inom akutsjukvård där fokus ligger på somatiska problem, där möten med patienterna är korta och arbetsbelastningen ofta är hög, säger Louise Laurell överläkare inom barnmedicin och ansvarig för forskningsstudien på Skånes universitetssjukhus.

2020 testades verktyget Child-check på akutmottagningen för vuxna på Skånes universitetssjukhus i Lund. Child-check innebär att alla vuxna patienter söker till akutmottagningen tillfrågas om det finns barn i hushållet. Om svaret blir ja och den vuxne bedöms ha någon av tre riskfaktorer så ska socialtjänsten rutinmässigt informeras.

Målet var att sjukvårdspersonal skulle upptäcka fler barn som riskerar att fara illa och göra fler orosanmälningar.

– När Child-check testades som ett pilotprojekt ledde det till en kraftig ökning av antalet orosanmälningar. Under en tvåårsperiod fick socialtjänsten i Lund in 131 anmälningar via Child-check, 47 procent av barnen var inte kända av socialtjänsten sedan tidigare. Resultaten ledde till att metoden infördes på samtliga akutmottagningar i Region Skåne, säger Louise Laurell.

Screeningverktyg på akutmottagningar för barn och ungdom
Nu tar Skånes universitetssjukhus nästa steg och inför ett liknande verktyg på sjukhusets akutmottagningar för barn och ungdom. Det nya verktyget är, liksom det verktyg som används i akutsjukvården för vuxna, hämtat från Nederländerna men har anpassats till svensk lagstiftning och förutsättningar i den svenska sjukvården.

I korthet innebär verktyget att den sjuksköterska som först träffar barnet kommer att använda ett beslutsstöd för att bedöma om det finns riskkriterier som tyder på att barnet far illa. Om så är fallet kontaktas medicinskt ansvarig läkare och man följer rutiner och riktlinjer som redan finns för handläggning vid misstanke om barnmisshandel. Detta kan till slut leda fram till en orosanmälan.

– Vi, undersköterskor, barnsköterskor, sjuksköterskor och läkare, ska bli bättre på att tillsammans göra de här bedömningarna, säger Josefine Cattell.

Fakta: Studien CAN-Ready

  • CAN-Ready står för beredskapspaket för övergrepp och vanvård mot barn
  • Studien görs på barnakutmottagningar på Hospital Sant Joan de Déu i Barcelona, ​​Mater Dei Hospital på Malta och på Skånes universitetssjukhus.
  • Studien leds från Erasmus University Medical Center i Rotterdam.
  • Jag studerar forskarna att analysera hur följsamma verksamheter är till gällande riktlinjer och lagar.
  • Effekten av verktyget följer upp och via enkäter undersöks vårdpersonalens upplevelse, både av verktyget och själva införandet.

Källa: Skånes universitetssjukhus.


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser