den 12 januari 2018

Nytt system för ambulanspersonal

Det finns uppenbarligen ett stort problem med detta. Egentligen är det ju extremt goda förutsättningar för ambulanspersonalen eftersom de bara har en patient åt gången. Å andra sidan är det inte lätt för ambulanspersonalen att tänka utanför det obligatoriska prioriteringssystem som finns och som är helt medicinskt orienterat

Ett nytt system gör det sedan några år tillbaka möjligt för ambulanspersonalen att, vid icke-brådskande situationer, hänvisa patienten till andra vårdnivåer än akutmottagningen. Patienten ombeds kontakta jourläkare eller vårdcentral, eller får stanna kvar i hemmet med egenvårds-råd. Strax efter att detta system sjösatts började det dyka upp klagomål över ambulanspersonalens bemötande. Mest missnöjda verkade just de vara som efter sitt larmsamtal fick ambulans skickad till sig – men sedan inte fick följa med till akuten.

 – Det var inga medicinska fel begångna, utan det var något annat som ”skavde”, säger ambulanssjuksköterskan Andreas Rantala, doktorand vid institutionen för Hälsovetenskaper, Lunds universitet, om det som blev startskottet för hans doktorsavhandling.

Andreas Rantala har genomfört intervjustudier och enkäter med patienter och närstående som larmat 112, fått ambulans skickad till sig – och sedan bedömts som icke-brådskande och inte fått åka med. Andreas Rantalas resultat visar att det avgörande är att patienten känner sig tagen på allvar. För närstående är känslan av att bli avlastad i en pressande vårdsituation det viktigaste.

– Det finns uppenbarligen ett stort problem med detta. Egentligen är det ju extremt goda förutsättningar för ambulanspersonalen eftersom de bara har en patient åt gången. Å andra sidan är det inte lätt för ambulanspersonalen att tänka utanför det obligatoriska prioriteringssystem som finns och som är helt medicinskt orienterat, säger Andreas Rantala.

 ”Vad kommer ni med” – vi kommer inte med något, vi kommer med någon

En början till ett bättre, mer personligt bemötande vore enligt honom att mäta och utvärdera upplevelsen av ambulanssjukvården. Hans resultat visar att de medicinska riktlinjerna för triage (prioritering) och behandling inte understödjer känslan av att bli tagen på allvar och bli avlastad hos patient och närstående. Om riktlinjerna ses över och justeras i enlighet med de behov som hans forskning visar på, då kan också den personcentrerade vården få fäste på riktigt, säger forskaren.

– Personcentrerad vård är att se en person med en sjukdom, inte sjukdomen hos en person. Det handlar om att bli lyssnad till, sedd, trodd och hörd. Att det är du som patient eller närstående som har tolkningsföreträde och självbestämmande.

Han har ofta fått frågan ”vad kommer ni med” när en patient körs in till akuten. Men nej, vi kommer inte med något, vi kommer med någon. Det finns en rollkonflikt inbyggd i detta också, säger Andreas Rantala, med personer som redan när de utbildar sig till ambulanssjuksköterska tänker att det ska vara blåljus hela tiden – medan yrkets verklighet inte ser ut så.

– Vi måste hitta strategier för att både ta personer på allvar och fånga upp deras fysiska symptom. Vad vi säger och hur vi beter oss i situationen är jätteviktigt. Jag hoppas att beslutsfattarna tar till sig detta och att min avhandling kan bidra till det.

Andreas Rantala disputerade vid Lunds universitet den 15 september.   Avhandlingen Being taken seriously: http://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/being-taken-seriously-personcentredness-and-personcentred-climate-as-experienced-by-patients-and-significant-others-when-the-patient-is-assessed-as-nonurgent-by-the-swedish-ambulance-service(ea9d

Källa: Lunds universitet

Fakta: Ambulanssjukvård i Sverige

Under 2016 gjordes ca 1,2 miljoner ambulansutryckningar. Under tiden för larmsamtalen bedömde SOS Alarm knappt 500 000 av dessa vara av livshotande karaktär, men studier har visat att väl ute på plats har bara ca 14 procent fortsatt bedömts vara livshotande. Cirka 50 procent av alla ambulansutryckningar bedöms vara av icke-akut art.

---

---