Nytt sätt att förutse astma och allergi i tidig ålder

Hur små barns immunförsvar reagerar på en handfull allergen kan förutsäga uppkomsten av luftvägsallergi och astma senare i livet. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften EBioMedicine. Resultaten kan påskynda utvecklingen av förebyggande strategier och nya behandlingar för barn med luftvägsbesvär.

Allergiska sjukdomar ger ofta kroniska besvär och bidrar till kraftig försämring av livskvaliteten. Bildandet av IgE-antikroppar (immunglobulin E) i samband med att kroppen utsätts för allergen har visat sig vara associerat med ökad risk för astma och allergi. Forskare vid Karolinska Institutet och Medizinische Universität i Wien har nu använt ett nytt tillvägagångssätt för att identifiera vilka specifika allergen som kan förutsäga utvecklingen av luftvägsallergi senare i livet.

Testade över 100 allergen

Med hjälp av så kallad mikromatrisanalys (microarray) analyserade forskarna IgE-reaktivitet mot fler än 100 allergen från över 40 allergenkällor. Studien inkluderade 786 barn från den svenska födelsekohorten BAMSE och 248 barn från den brittiska födelsekohorten MAAS. IgE-reaktivitet mot en handfull allergen hos 3–5-åringar förutsåg vilka som skulle drabbas av luftvägsallergi i tonåren med mer än 90 procent sannolikhet i de två geografiskt spridda populationerna. De identifierade riskmolekylerna kom från jordnöt, björk, gräs och katt i den svenska populationen, och från kvalster, gräs och katt i den brittiska populationen. 

– Våra resultat visar att endast några få regionala allergen sannolikt kan förutsäga luftvägsallergiers uppkomst och varaktighet och därför bör vara fokus för förebyggande strategier och nya behandlingar, säger professor Magnus Wickman vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet som har lett studien.

Forskarna föreslår att diagnostiska tester för allergen som på detta sätt kan kopplas till luftvägsallergier potentiellt skulle kunna användas av läkare som träffar små barn med luftvägsbesvär.

BAMSE står för Barn, Allergi, Miljö, Stockholm och Epidemiologi och är en pågående befolkningsbaserad prospektiv födelsekohort som inkluderar mer än 4 000 barn födda 1994-1996 i Stockholm. Nu när deltagarna hunnit bli 22-24 år genomför forskare vid Karolinska Institutet den åttonde uppföljningen av projektet. 

Kanske kan förhindra kronisk sjukdom

– Luftvägsallergier som startar i barndomen eller tonåren verkar ofta bli livslånga, och födelsekohorter är viktiga för att förstå uppkomsten och utvecklingen av dessa sjukdomar. Om barn med luftvägsbesvär identifieras och får effektiv behandling i ett tidigt skede kan vi kanske förhindra att allergi och astma i barndomen utvecklas till svåra kroniska sjukdomar i vuxen ålder, säger Magnus Wickman.

Studien genomfördes i samarbete med europeiska forskare inom det EU-finansierade programmet MeDALL (Mechanisms of the Development of Allergy). Forskningen finansierades av Astma- och Allergiförbundet, Stockholms läns landsting (ALF-medel), Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Cancer- och Allergifonden, Stiftelsen Konung Gustaf V:s 80-årsfond, Hesselmans stiftelse, Konsul Th C Berghs Stiftelse, Magnus Bergvalls Stiftelse, Forte, Fonds zur Förderung der wissenschaftlichen Forschung (FWF) och EU-kommissionens sjunde ramprogram MeDALL. 

Publikation

“Detection of IgE reactivity to a handful of allergen molecules in early childhood predicts respiratory allergy in adolescence”
Magnus Wickman, Christian Lupinek, Niklas Andersson, Danielle Belgrave, Anna Asarnoj, Marta Benet, Mariona Pinart, Sandra Wieser, Judith Garcia-Aymerich, Alexandra Baar, Göran Pershagen, Angela Simpson, Inger Kull, Anna Bergström, Erik Melén, Carl Hamsten, Josep M. Antó, Jean Bousquet, Adnan Custovic, Rudolf Valenta, Marianne van Hage
EBioMedicine, online 14 november 2017

Källa: Karolinska Institutet