Nya rön om långtidsbehandling vid adhd och kopplingen till hjärt-kärlsjukdom

Fler än hälften av alla ungdomar, unga vuxna och vuxna som får adhd-medicin har slutat ta den inom ett år. För barn, där det oftast är föräldrarna som avgör, var det något färre som avbröt behandlingen, men fortfarande hade 35 procent slutat ta sin adhd-medicin ett år efter att de började. Det visar en multinationell studie ledd från Karolinska Institutet, publicerad i Lancet Psychiatry.

Unga riskerar falla mellan stolarna

Forskarna har analyserat förskrivningsdata från drygt 1,2 miljoner patienter som startat adhd-medicinering i Australien, Danmark, Hong Kong, Island, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige och USA. Mönstret var likartat i alla länder/regioner.

– Det är osannolikt att så många personer avbryter behandlingen på grund av att deras adhd-symtom har försvunnit, vilket betyder att den höga graden av tidigt behandlingsavbrott kan vara ett stort hinder för effektiv behandling. Vi har inte kunnat analysera de direkta orsakerna i denna studie, men vanliga skäl att avbryta medicinering är biverkningar och svag effekt, säger Zheng Chang, senior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet som lett båda studierna.

Högst andel behandlingsavbrott skedde bland unga vuxna i åldern 18–19 år. Det är då de lämnar barn- och ungdomspsykiatrin och går in i vuxenpsykiatrin, en övergång där man riskerar att falla mellan stolarna. Något som forskarna anser måste hanteras bättre av vården.

– Man måste förbättra övergången till vuxenpsykiatrin och sprida kunskap om att problem kopplade till adhd ofta består över tid. Dessutom skulle man kunna använda nya digitala verktyg, som enkla sms-baserade inventioner, för att underlätta för personer med adhd att sköta sin medicinbehandling, säger Isabell Brikell, forskningssamordnare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och en av förstaförfattarna till studien i Lancet Psychiatry.

Danmark sticker ut

Ett land som sticker ut i statistiken är Danmark, där en betydligt lägre andel barn slutade med behandlingen. Efter ett år var det endast 18 procent av de danska barnen som hade slutat, jämfört med snittsiffran 35 procent. Jämfört med Sverige och Norge är förskrivningen av adhd-medicin lägre i Danmark, vilket kan tyda på att man endast förskriver läkemedelsbehandling till de med mer allvarlig adhd och störst behov, enligt forskarna.

– Sverige har en relativt hög förskrivning av adhd-preparat jämfört med många andra europeiska länder så det är möjligt att vi har en överförskrivning, säger Zheng Chang.

I en annan studie gjord på över 275 000 svenska adhd-patienter, publicerad i JAMA Psychiatry, undersökte Zheng Chang och hans forskargrupp användning av adhd-läkemedel i upp till 14 år. De kunde då visa att adhd-medicinering under längre tid och i högre doser än genomsnitt är kopplat till ökad risk att drabbas av vissa hjärt-kärlsjukdomar, främst högt blodtryck och ateroskleros (åderförkalkning eller åderförfettning). 

Generellt ökade risken för hjärt-kärlsjukdom med ungefär fyra procent per år. Riskökningen var störst under de första åren och planade sedan ut, och var bara statistiskt signifikant i doser högre än 1,5 gånger den genomsnittliga dygnsdosen (så kallad definierad dygnsdos, DDD). Det innebär att de som behandlas med lägre doser sannolikt inte har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, enligt forskarna.

Patienter bör följas upp

– Det finns en lång rad läkemedel som har kopplats till en jämförbar ökad risk för högt blodtryck när de används under en längre tid, som den vi funnit här. Som patient bör man därför inte bli orolig av dessa fynd. I klinisk praxis bör dock den förhöjda risken vägas noggrant mot de vedertagna vinsterna med behandlingen från fall till fall. Läkare bör även regelbundet följa upp adhd-patienterna för att hitta tecken och symtom på hjärt-kärlsjukdom under behandlingens gång, säger Le Zhang, postdoktor i Zheng Changs forskargrupp och förstaförfattare till studien i JAMA Psychiatry. 

Eftersom det är en observationsstudie går det heller inte att slå fast att det definitivt är adhd-medicinering som leder till ökad risk, utan det skulle även kunna bero på annan medicinering, symtomens svårighetsgrad eller livsstilsfaktorer, anger forskarna.

Publikationer

“ADHD medication discontinuation and persistence across the lifespan: a retrospective observational study using population-based databases”. Isabell Brikell, Honghui Yao, Lin Li, Aske Astrup, Le Gao, Malcolm B. Gillies, Tian Xie, Yanli Zhang-James, Søren Dalsgaard, Anders Engeland, Stephen V. Faraone, Jan Haavik, Catharina Hartman, Patrick Ip, Unnur Jakobsdóttir Smári, Henrik Larsson, Kenneth KC Man, Juliana de Oliveira Costa, Sallie-Anne Pearson, Nina Pil Hostrup Nielsen, Harold Snieder, Theresa Wimberley, Ian CK Wong, Le Zhang, Helga Zoega, Kari Klungsøyr, Zheng Chang. Lancet Psychiatry, online 27 november 2023, doi: 10.1016/S2215-0366(23)00332-2.

 “Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Medications and Long-Term Risk of Cardiovascular Diseases”. Le Zhang, Lin Li, Pontus Andell, Miguel Garcia-Argibay, Patrick D. Quinn, Brian M. D’Onofrio, Isabell Brikell, Ralf Kuja-Halkola, Paul Lichtenstein, Kristina Johnell, Henrik Larsson, Zheng Chang. JAMA Psychiatry, online 22 november 2023, doi: 10.1001/jamapsychiatry.2023.4294.

Studierna finansierades av EU:s Horizon 2020 forsknings- och innovationsprogram och Forte, Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd. Några av medförfattarna har potentiella intressekonflikter att rapportera, se de vetenskapliga artiklarna för mer information.

Källa: Karolinska Institutet.