Ny studie visar på vikten av insatser för mer fysisk aktivitet bland barn

Barn och unga sitter, halvligger eller står mer eller mindre stilla under större delen av sin vakna tid. Det visar en ny undersökning från Folkhälsomyndigheten där skolelever har burit aktivitetsmätare. Resultaten visar ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, mindre stresskänslor och ett bättre mående.

Folkhälsomyndigheten har tidigare rapporterat att barn och unga rör på sig för lite samt att allt fler upplever skolstress. Nu kommer också resultat baserade på objektivt uppmätt fysisk aktivitet, där barn och unga som är 11, 13 eller 15 år har burit aktivitetsmätare under en vecka.

Resultaten bekräftar det som skoleleverna själva uppger i undersökningen Skolbarns hälsovanor, att graden av fysisk aktivitet är för låg för de flesta. Barn och unga tillbringar det mesta av sin vakna tid inaktiva, det vill säga sitter, halvligger eller står ganska stilla. Och den inaktiva tiden ökar med åldern, från 67 procent för 11- åringar till upp emot 75 procent för 15- åringarna i studien. Det motsvarar mellan 25–33 procent med fysisk aktivitet på låg, måttlig eller hög nivå per dag i genomsnitt.

– Det är mycket angeläget med insatser som ger barn och unga, särskilt tonåringar, möjligheter till mer rörelse i sin vardag. Även en liten ökning kan ge stora hälsovinster på både kort och lång sikt, både för individen och för samhället som helhet. Insatser som når alla kan också bidra till att utjämna de påverkbara skillnader i hälsa som finns i dag mellan olika grupper, säger Marita Friberg, utredare på Folkhälsomyndigheten.

För alla åldersgrupper var den inaktiva tiden jämt fördelad under skoltid, fritid och helg under veckan. Pojkar är generellt mer fysiskt aktiva än jämnåriga flickor, både totalt och under skoltid. Skolan bidrar med cirka 35 procent av veckans totala fysiska aktivitet på minst måttlig ansträngningsnivå.

Enligt undersökningen har de som känner hög skolstress mer inaktiv tid totalt under veckan och under skoltid än de som känner mindre skolstress. Fysisk aktivitet på högre ansträngningsnivå och träning utanför skoltid är mer vanligt bland dem som skattar sin hälsa som god än bland dem som skattar sin hälsa som mindre god.

– Vi ser alltså en koppling mellan att röra på sig och att samtidigt uppge att man mår bra och inte känner sig stressad över skolarbetet. Just den här studien kan inte säga vad som är orsak och verkan bakom sambandet, men att fysisk aktivitet främjar en god hälsa både fysiskt och psykiskt är etablerad kunskap sedan tidigare, säger Marita Friberg.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Fakta: Barn och ungas rörelsemönster

Som en del av undersökningen Skolbarns hälsovanor har 825 11-, 13- och 15-åringar från 16 skolor i landet burit aktivitetsmätare under en vecka. Studien är utförd av Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, som fått uppdraget av regeringen.

Läs mer:

Rapporten Barns och ungas rörelsemönster