den 6 mars 2024

Ny studie kan bredda bilden av konsekvenserna av övergrepp i barndomen

Foto: Canstock, arkiv.

En forskargrupp har undersökt sambanden mellan övergrepp i barndomen och risken för psykisk ohälsa senare i livet, enligt en studie i JAMA Psychiatry. Forskarna från Karolinska Institutet och Islands universitet kan visa att risken för utsatta barn att drabbas av psykisk ohälsa senare delvis kan förklaras av faktorer som delas av familjemedlemmarna, som genetik och miljö.

Hilda Björk Daníelsdóttír

Doktorand. Foto: Ljósmynd/Kristinn Ingvarsson.

Unnur Anna Valdimarsdóttír

Professor. Foto: Gunilla Sonnebring.

Att personer som upplevt olika typer av övergrepp under barndomen har en högre risk att drabbas av psykiatrisk ohälsa senare i livet har visats i flera tidigare studier. Nu kan en ny studie från Karolinska Institutet gjord med en särskild typ av tvillingteknik bekräfta sambandet, visa ett tydligt dos-respons-samband och samtidigt bredda bilden. Forskarna kan nu visa att det även finns betydande genetiska och miljöbetingade faktorer med i bilden som orsaker till vilka som drabbas av psykisk ohälsa.

Forskarna har använt sig av tre olika kohorter i tvillingregistret, omfattande över 25 000 individer. Dessutom användes tvillingarnas svar i en stor webbaserad enkät och svenska Patientregistret (där psykiatriska diagnoser registreras). I enkäterna ställdes det bland annat frågor om erfarenheter av olika typer av övergrepp som våld i familjen, känslomässiga övergrepp eller försummelse, fysisk försummelse, fysiska övergrepp, sexuella övergrepp, våldtäkt samt hatbrott.

– Det är naturligtvis väldigt svåra frågor att få svar på, men detta är den bästa källan som vi har tillgång till, säger Hilda Björk Daníelsdóttír doktorand vid Islands Universitet samt gästdoktorand vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och studiens förstaförfattare.

Genom att identifiera tvillingpar som angav olika erfarenhet av övergrepp under uppväxten inom samma familj och sedan följa vilka som senare fått en psykiatrisk diagnos har forskarna kunnat sortera ut hur mycket av den ökade risken som beror på själva övergreppet och hur mycket som beror på genetik och miljö.

– I de flesta tidigare gjorda studier av psykiska effekter av övergrepp i barndomen har man inte kunnat ta hänsyn till dessa saker. Nu kan vi visa att den ökade risken för psykisk ohälsa efter övergrepp i barndomen delvis kan förklaras av faktorer som delas av familjemedlemmarna, faktorer som finns i generna eller i uppväxtmiljön, säger Hilda Björk Daníelsdóttir.

Hon menar att detta fynd därför bör leda till att vårdinsatser vid misstänkta övergrepp i familjer måste omfatta hela familjen inte bara det eller de drabbade barnen.

Ju fler olika typer av övergrepp som personerna rapporterade desto högre var risken att de fick en psykiatrisk diagnos senare i livet. Forskarna kan även visa att sexuella övergrepp och våldtäkt i barndomen eller att ha upplevt tre eller fler andra typer av övergrepp var det som var starkast kopplat till framtida psykisk ohälsa. Det var något som också är viktig kunskap vid behandling av utsatta barn och deras familjer.

– Jag hoppas att vår studie ska kunna öka medvetenheten om omständigheter under barndomen som möjlig orsaker bakom psykiatrisk ohälsa i vuxen ålder och hur man bäst ska tackla dem, säger Hilda Björk Daníelsdóttír.

Publikation: Adverse Childhood Experience and Adult Mental Health Outcomes

Hilda Björk Daníelsdóttir, Thor Aspelund, Qing Shen, Thorhildur Halldorsdottir, Jóhanna Jakobsdóttir, Huan Song, Donghau Lu, Ralf Kuja-Hallkola, Henrik Larsson, Katja Fall, Patrik K. E. Magnusson, Fang Fang, Jacob Bergstedt, Unnur Anna Valdimarsdóttir. 
JAMA Psychiatry online 6 mars 2024, doi: 10.1001/jamapsychiatry.2024.0039

Forskningen finansierades av det Europeiska forskningsrådet, Islands forskningscenter samt EU:s Horizon 2020.

Källa: Karolinska Institutet.


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser