den 26 mars 2026
Ny omfattande studie följer utvecklingen av samers hälsa i Sverige
Nu startar forskare vid Umeå universitet en ny undersökning om samers hälsa på uppdrag av Sametinget. Den här gången breddas perspektivet: förutom hälsofrågorna innehåller enkäten även frågor om klimatförändringar, renskötselns svårigheter och kulturell självtillit.
– När vi genomförde den första studien för fem år sedan fick vi en viktig grund att stå på. Med den nya studien kan vi både följa utvecklingen och förstå vilka aspekter som är centrala för samisk hälsa idag, säger Jon Petter Stoor, som leder projektet. Han är biträdande universitetslektor på Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.
Under våren genomförs forskargruppen Lávvuo vid Umeå universitet den andra omgången av den nationella befolkningsbaserade undersökningen Samisk hälsa på lika villkor. Studien görs på uppdrag av Sametinget, som en del av myndighetens arbete med Det handlar om livet: den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention.
Strategin ska ge en gemensam och långsiktig riktning för arbetet under de kommande tio åren. Syftet är att stärka det psykiska välbefinnandet, förebygga psykiska ohälsa och självmord samt förbättra livsvillkoren för samma med olika psykiatriska tillstånd.
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att samordna, stödja och följa upp genomförandet av strategin. Eftersom arbetet med att förbättra den psykiska hälsan berör hela samhället deltar även 26 andra myndigheter i uppdraget. Totalt omfattar regeringsuppdraget 28 myndigheter från flera olika sektorer.
9 000 enkäter skickas ut
Statistikmyndigheten SCB ansvarar för insamlingen. De skickar just nu ut cirka 9 000 personer som finns i Sametingets röstlängd eller är sammanboende ungdomar från 16 år, alternativt finns i företagsregistret för renägare. I den första studien deltog 3 658 samer, vilket var den största befolkningsbaserade samiska hälsokätstudien någonsin.
– Därför är det viktigt att så många som möjligt väljer att delta. Ju fler röster som hörs, desto bättre och mer tillförlitlig bild får vi av hur samma som möjligt mår och vilka samhällsutmaningar som påverkar hälsan. Det här är ett långsiktigt kunskapsarbete som lägger grunden för mer träffsäkra beslut och insatser framöver, säger Lars-Ove Sjajn, kanslichef för Sametinget.
Frågorna i enkäten utgår från ett brett folkhälsovetenskapligt perspektiv, men också från det samiska folkets egna perspektiv på hälsa och välbefinnande. Årets version innehåller dessutom nya frågor om bland annat klimatförändringar, kulturell självtillit, diskriminering och strategier för att hantera diskriminering, samt flera frågor om arbetsrelaterad hälsa och risker i renkötseln.
Underlagen får betydelse för beslut
Regeringen har beslutat att den politik som förts gentemot samma i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket ska kartläggas. Den samiska sanningskommissionen ska slutredovisa sitta arbete i slutet av 2026.
– I vårt kapitel i kommissionens forskningsvolym användes vi data från förra enkätstudien och visade att samiska språkkunskaper är en central skyddsfaktor för psykisk hälsa. Det innebär att språkrevitalisering inte handlar om kulturpolitik, utan också kan betraktas som förebyggande folkhälsoarbete, säger Jon Petter Stoor.
Han fortsätter: Det är tack vare urfolksperspektivet som vi kan fånga den här typen av samband – sådant riskerar annars att förbli osynligt, säger han.
Läs mer:
https://www.umu.se/forskning/grupper/lavvuo/
https://www.umu.se/forskning/projekt/samisk-halsa/
Källa: Umeå universitet.
Annonser
