Missnöje med BB-vården under pandemin

På många håll i landet innebar covid-19-pandemin att partner till nyförlösta inte fick vistas på BB. Restriktionerna skapade oro och missnöje med vården, särskilt bland partner till förstföderskor. Det framgår av den aktuella studien, The impact of exclusion due to COVID-19 restrictions on partners' satisfaction with Swedish hospital postnatal ward care: A multi-methods approach, publicerad i tidskriften Birth.

Bakom studien står en tvärvetenskaplig forskargrupp inom statsvetenskap, obstetrik och gynekologi samt vårdvetenskap och hälsa. I studien jämförs vad partner till kvinnor som födde före pandemin, respektive under pandemin, tyckte om förlossnings- och BB-vården.

Studien baseras på enkätsvar med 727 gravida och deras partner. Data kommer från forskningsprojektet Graviditet, föräldraskap och demokrati, PregDem, vid Göteborgs universitet samt från Graviditetsregistret.

– Studien påvisar en 30-procentig nedgång av nöjdheten med BB-vården då partner inte längre fick vistas på BB. Partner till förstföderskor påverkades mest, i den gruppen sjönk nöjdheten med 43 procent. Motsvarande nedgång kunde inte observeras för förlossningsvården där partner fortsatt fick vara med, säger Petrus Olander, statsvetare och en av två förstaförfattare.

Förlorade dagar med bebisen

Förståelsen för smittorisker under pandemin uttrycks även från partnerhåll, men det som beskrivs är en känsla av exkludering från partner- och föräldraskap. ”Tidigare hade jag hört att min roll som pappa är viktig, men plötsligt betydde jag ingenting”, säger en person i studien.

I ett annat enkätsvar beskrivs beslutet om partnerförbud som absurt: ”Om jag som partner spenderar tre dagar på förlossningen med mamman finns det ingen anledning för mig att inte få gå in på BB, där man har mindre kontakt med personal.”

Flera svar vittnar också om ilska och besvikelse: ”Det är skandal att en pappa inte tillåts på BB när hans fru genomgått kejsarsnitt! Nu berövas pappan på de två första dagarna med sitt barn! Inte ok! Två dagar man aldrig får tillbaka!”

Upplevelsen av förlorad tid med barnet återkommer i flera enkätsvar, konstaterar Lisa Berglin, ST-läkare och doktorand inom obstetrik och gynekologi, och även hon förstaförfattare:

– Att förstföderskors partner tyckte det var extra jobbigt att inte få följa med till BB efter förlossningen beror på att de flesta av dessa också blev föräldrar för första gången, och att deras första dagar ihop med bebisen försvann. Samtidigt oroade de sig för att den hårt belastade BB-personalen inte skulle kunna kompensera för deras frånvaro på BB, och att det skulle kunna orsaka brister i vården av den nya familjen, säger hon.

Uppföljning på gång

Det finns inget i resultaten som kopplar samman medicinska komplikationer med graden av nöjdhet. De med högre inkomster var något mindre nöjda, men social bakgrund kunde i övrigt inte länkas till hur nöjd eller missnöjd man var.

Forskarna betonar vikten av att mäta nöjdhet, som en indikator på om svensk BB-vård lyckas med uppdraget att underlätta föräldraskapet för nyblivna föräldrar. I den fortsatta forskningen kommer de som påverkades av partnerförbudet på BB att följas upp, inte minst förstagångsföräldrarna.

Studiens sistaförfattare är Helen Elden, barnmorska och professor i reproduktiv och perinatal hälsa:

– Studien visar på behovet av att ta partner i beaktande vid eventuella framtida restriktioner, och vid behov planera för kompenserande åtgärder, säger hon.

Studie: The impact of exclusion due to COVID-19 restrictions on partners' satisfaction with Swedish hospital postnatal ward care: A multi-methods approach, https://doi.org/10.1111/birt.12816

PregDem (forskningsprojekt): Graviditet, föräldraskap och demokrati, https://www.gu.se/pregdem

Källa: Göteborgs universitet.