den 9 april 2024
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny infarkt
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.
Stefan James
Överläkare och professor i kardiologi.
Hjärtinfarkt tillhör en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och innebär risk för allvarliga komplikationer och nedsatt livskvalitet. Även om behandlingen förbättrats avsevärt finns stora kunskapsluckor. Nya behandlingar måste utvärderas och etablerade strategier bör ifrågasättas
Två nya stora internationella studier har undersökt viktiga och vanliga kliniska behandlingsstrategier. Den ena studien inkluderade 1542 patienter från 32 sjukhus i 7 länder och undersökte om det räcker att enbart behandla det kranskärl som orsakat infarkten, eller om långtidsresultaten blir bättre om även övriga förträngda kärl behandlas med ballongvidgning i förebyggande syfte. Studien visade att mer omfattande kranskärlsingrepp inte minskar risken för död eller ny hjärtinfarkt.
Den andra studien inkluderade över 5000 patienter i tre länder och undersökte om en etablerad behandling med så kallade betablockerare verkligen behövs efter hjärtinfarkt om hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten visar att behandling med betablockare inte minskar risken för död eller ny hjärtinfarkt.
Båda studierna använde det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART för att genomföra randomiseringen och samla in data i Sverige. Patienterna följdes upp i flera år efter ingreppet. Studien som dessa som använder befintliga vårdregister för genomförandet är mycket enkla att delta i för både forskare och patienter och kostnadseffektiva.
– Ett positivt fynd i studierna var att de flesta patienter överlever och inte kommer tillbaka med nya problem. Numera är hjärtinfarktpatienter så välbehandlade med läkemedel och snabba kranskärlsingrepp att det är svårt att skapa ytterligare riskminskning. Detta är mycket glädjande, säger Stefan James, överläkare vid Akademiska sjukhuset och professor i kardiologi vid Uppsala universitet samt vetenskaplig ledare på UCR och ansvarig för den ena av de två studierna.
Många nya forskningsstudier visar att nya och vissa fall dyra behandlingar förbättrar vården.
– Resultaten av de nya studierna visar att man i vissa fall kan ta bort behandling som varit etablerad och på så sätt spara resurser för sjukvården utan att resultaten försämras. Det är en viktig lärdom att klinisk forskning kan leda till förbättrad vård och samtidigt inte öka, utan snarare minska kostnaderna, säger Bertil Lindahl, professor i kardiologi vid Uppsala universitet, och ansvarig för den andra av de två studierna.
Forskarna ska nu gå vidare och undersöka hur kärlkramp och livskvalitet hos patienterna påverkades av de olika behandlingsstrategierna, liksom hälsoekonomiska aspekter av vald strategi.
Publikationer:
FFR-Guided Complete or Culprit-Only PCI in Patients with Myocardial Infarction”, F Böhm, et al. New England Journal of Medicine, 2024-04-08, DOI: 10.1056/NEJMoa2314149
Beta-Blockers after Myocardial Infarction and Preserved Ejection Fraction. T Yndigegn et al. New England Journal of Medicine, 2024-04-07. DOI: 10.1056/NEJMoa2401479
Forskningen genomfördes av Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala Universitet. Studien finansierades av bl.a. vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden. Studiesponsorer var Karolinska Universitetssjukhuset respektive Karolinska Institutet.
Källa: Uppsala Universitet.
1 Kommentarer
Sarah Watson, utvecklingsstrateg hälsofrämjande hälso- och sjukvård
11 april 2024 Intressant forskning! Planeras det någon hälsoekonomisk forskning kring vad vården sparar genom att arbeta med hälsosamma levnadsvanor som sekundärprevention? 80% av all hjärt- och kärlsjukdom kan ju förebyggas enligt studier från WHO och sekundärpreventiva insatser i form av levnadsvaneförändringar ger ju också positivt resultat för de patienter som redan haft hjärtinfarkter och är en del i riktlinjerna kring sekundärprevention för dessa patienter. Studier har t.ex. visat att personer som deltar i hjärtrehabilitering med fysisk träning minskar den relativa risken för hjärtdöd med en fjärdedel (mer kan läsas om detta och levnadsvanornas roll i sekundärprevention av hjärtinfarkt på t.ex. Janusinfos sida: https://janusinfo.se/nyheter/tidningenevidens/nr42018temakranskarlssjukdom/4/livslanguppfoljningmedmultifaktoriellinterventiongorskillnad.5.1526ef821677365589e1536.html ).