den 6 mars 2023

Magnetstimulering som rutinbehandling är effektiv för svårbehandlad depression

Foto: Akademiska sjukhuset.

Sedan en tid tillbaka erbjuds magnetstimulering av hjärnan inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en studie vid bland annat Akademiska sjukhuset har forskare utvärderat den vanligast förekommande varianten där patienten får högfrekventa skurar av magnetimpulser, så kallad thetaburst. Resultaten visar att drygt 42 procent av patienterna svarade bra på behandlingen. Särskilt bra svarade äldre på behandlingen och de som inte var djupast deprimerade. Hos 16 procent försvann depressionen helt.

– Detta är mycket positiva resultat. Magnetstimulering är ett välkommet tillägg i behandlingsarsenalen för den stora gruppen med svårbehandlad depression som inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling. Antalet patienter som behandlas med magnetstimulering ökar för varje år. I fjol behandlades drygt 500 patienter i Sverige, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.
Magnetstimulering, eller repetitiv transkraniell magnetisk stimulering (rTMS) som det också kallas, är sedan 2017 ett rekommenderat behandlingsalternativ vid svårbehandlad depression. Behandlingen innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet, mitt över pannan. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att nervcellerna i hjärnan som ligger strax under spolen antingen får lättare eller svårare att signalera.

Nyligen lanserades en variant av behandlingen, intermittent thetaburst-stimulering (iTBS) som enligt Robert Bodén har visat sig vara lika effektiv som tidigare traditionell högfrekvent magnetstimulering, rTMS, men med skillnaden att behandlingen bara tar tre minuter jämfört med 37 minuter. Under de senaste åren har därför iTBS snabbt blivit den dominerande rTMS-behandlingen i Sverige.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur effektiv och tolerabel den nya formen av magnetstimulering är när den nu introducerats som en standardbehandling för svårbehandlad depression. Forskarna har även undersökt om demografiska och kliniska faktorer kan förutsäga om patienterna kommer svara på behandlingen.

Studien har genomförts av forskare vid Akademiska sjukhuset, Karolinska Institutet och Örebro Universitet.Forskarna har analyserat data från det nystartade svenska nationella kvalitetsregistret för repetitiv transkraniell magnetstimulering (Q-rTMS) under perioden januari 2018 till maj 2021. Totalt ingick 542 patienter som behandlats med iTBS för unipolär eller bipolär depression.
– Drygt 42 procent av patienterna svarade bra eller mycket bra på behandlingen. Hos 16 procent försvann den aktuella depressionen helt, vilket är mycket positivt i en grupp av patienter med svårbehandlad depression. Vi såg också att det var bättre effekt hos de åldersgrupper som var äldre än 25 år. Och det var också bättre effekt hos dem som inte hade de allra djupaste depressionerna. Endast en procent av patienterna mådde sämre eller mycket sämre efter behandlingen och inga allvarliga biverkningar rapporterades, framhåller Robert Bodén och fortsätter:

– Resultaten i den här studien överensstämmer med tidigare kliniska prövningar av rTMS, vilket är betryggande. Då vet vi nu att det blir lika bra effekt av behandlingen även i vanlig rutinsjukvård. Och den här typen av magnetstimulering som ger många pulser på kort tid gör att varje behandlingssession kan genomföras på en tiondel av tiden. Det gör ju såklart behandlingen lättare för patienterna men också att vi kan behandla fler patienter per dag, avrundar Robert Bodén.

Källa: Akademiska sjukhuset


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser