Läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom kan minska risken för demens

Hjärt-kärlsjukdom och demens är stora folkhälsoproblem och orsakar betydande belastning på både sjukvård och samhälle. En ny studie vid Karolinska Institutet visar att långtidsanvändning av vanliga läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom är förknippat med lägre risk för demens senare i livet. 

– Vi kan se en tydlig koppling mellan långtidsanvändning av dessa läkemedel och minskad utveckling av demens högre upp i åldern. Med långtidsanvändning menar vi då fem år eller mer, säger Mozhu Ding, biträdande lektor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och en av huvudförfattarna bakom artikeln. 

Upp till 25 procent lägre risk

I studien har forskarna använt svenska nationella register. Omkring 88 000 personer över 70 år som fick en demensdiagnos mellan åren 2011 och 2016 har studerats, liksom 880 000 kontrollpersoner. Informationen om hjärt-kärlläkemedel hämtades från det svenska läkemedelsregistret.  

Resultaten visar att långtidsanvändning av blodtryckssänkande läkemedel, kolesterolsänkande läkemedel, vätskedrivande läkemedel och blodförtunnande läkemedel är förknippat med mellan 4 och 25 procent lägre risk för demens. Kombinationer av läkemedlen hade starkare skyddande effekt än om de användes ensamma. 

– Tidigare studier har fokuserat på enskilda läkemedel och specifika patientgrupper. I den här studien tar vi ett bredare grepp, säger Alexandra Wennberg, anknuten till forskning vid Institutet för miljömedicin och artikelns andra huvudförfattare.

Vissa kopplas till högre risk 

Forskarna fann också att användning av trombocythämmande läkemedel tvärtom kan kopplas till högre risk för demens. Trombocythämmare är läkemedel som används för att förebygga stroke och hindrar blodplättarna från att klumpa ihop sig. En möjlig förklaring är att läkemedlen ökar risken för mikroblödningar i hjärnan, något som är förknippat med kognitiv försämring.  

Studien är en viktig pusselbit för att kunna hitta nya behandlingsvägar när det gäller demens, enligt forskarna. Vi har idag inget botemedel mot demens, då blir det viktigt att hitta förebyggande insatser, säger Alexandra Wennberg.

Forskarna betonar vikten av ytterligare studier, inte minst randomiserade och kontrollerade kliniska studier, för att bättre förstå mekanismerna bakom fynden. Själva ska de bland annat att gå vidare med att studera hur kost och livsstil, utöver läkemedelsbehandling mot hjärt-kärlsjukdom, påverkar risken att utveckla demens.  

Forskningen genomfördes av Karolinska Institutet och Lunds universitet med forskningsanslag från Karolinska Institutet. Alexandra Wennberg har fått finansiering från Janssen Phamaceutica NV för ett orelaterat projekt. Inga andra potentiella intressekonflikter uppges. 

Publikation: “Use of common cardiovascular disease drugs and risk of dementia: A case-control study in Swedish national register data”, Mozhu Ding, Alexandra M. Wennberg, Gunnar Engström, Karin Modig, Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association, online 18 november 2024, doi: 10.1002/alz.14389. 

Källa: Karolinska Institutet.