Långvarig insomni ett hot mot folkhälsan

I en rapport slår svenska och internationella sömnforskare larm om att långvarig insomni kan äventyra folkhälsan och därför bör uppmärksammas mer – och att patienter i högre grad än idag ska få tillgång till nya effektiva behandlingar som bromsar vakenhetssignalerna på nätterna.

– Långvarig insomni och andra sömnstörningar är helt klart förbisedda folksjukdomar, säger professor Jan Hedner på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, en av de sömnforskare som har medverkat i rapporten.

Risk för följdssjukdomar

Omkring tio procent av Europas befolkning lider av kronisk insomni. I Sverige beräknas nära 750 000 människor vara drabbade, men bara en tredjedel rapporteras söka vård för detta tillstånd som påverkar vardagsaktiviteter och livskvalitet.

Långvariga sömnsvårigheter är en riskfaktor för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar, olika neurologiska sjukdomar som demens och stroke samt psykiska besvär, till exempel ångest och depression.

Eftersom de flesta människor fungerar dåligt på dagtid efter sömnlösa nätter ökar även risken för arbetsplats- och fallolyckor.

Negligeras i vården

Trots att långvarig insomni utgör ett folkhälsoproblem är det vanligt att den negligeras i vården. Och det är mot bakgrund av detta som sömnforskarna tagit fram en konsensusrapport, ett ”wake up-call”, som man hoppas ska leda till ökad uppmärksamhet inom sjukvården.

— På vår sömnklinik på Sahlgrenska ser vi ett närmast gigantiskt vårdbehov inom detta område. Varje år tar vi emot mellan 2600 och 3000 remisser och vi har svårt att hinna utreda och behandla så många patienter, säger Jan Hedner.

Positiva nyheter inom behandling

Efter att ha varit verksam inom detta område i mer än 40 år konstaterar Jan Hedner att det har varit mycket positivt på behandlingsfronten.

— I dagens behandlingsarsenal finns allt från traditionella sömnläkemedel, CPAP- apparater (sömnmasker), bettskenor, melatonin för dygnsreglering och KBT. Ett läkemedel som introducerats inom området under senare år är så kallade Dual Orexin Receptor Antagonister (DORAs), till exempel daridorexant. Detta är en läkemedelsklass med en ny verkningsmekanism jämfört med traditionella sömmedel och som saknar beroendeframkallande egenskaper och toleransutveckling. Läkemedlet fungerar som en handbroms på det system i hjärnan som underhåller vakenhet, säger Jan Hedner.

Skribent: Evelyn Pesikan.