”Kommande vaccinationer en logistisk utmaning”

Temat för årets sista krönika måste bli vacciner men också den svåra frågan om hur det kommer att bli framöver. Den sista frågan överskuggar allt annat. SARS-CoV-2 lever sitt eget liv och allt fler inser att det inte går att prognostisera utvecklingen. Men med vacciner kan vi äntligen få mer kontroll och styra den framtida utvecklingen. Medan övriga världen jublar inför kommande vaccineringar har Sverige antagit en mer försiktig optimism. Något vi känner igen som den svenska folksjälen och ett förhållningssätt djupt rotat sedan generationer.

Det lär pågå över 400 olika forskningsprojekt med koppling till nya vacciner och dagsläget finns det över 200 vaccinkandidater mot covid-19 under utveckling och ett 50-tal har gått in i kliniska studier. Om det fortsätter att gå så bra som hittills kommer det inte att vara en brist på alternativ men kanske möjligheterna att producera dem. Tio vacciner förväntas var godkända till sommaren 2021.

Om det finns risk för att tillverkningen kommer att bli en trång sektor så är det roligt att konstatera att ett svenskt företag nu bidrar. Recipharm, en svensk kontraktstillverkare av läkemedel, kommer att hjälpa till med att producera vacciner för Moderna och Acturo i sina fabriker i Tyskland och Frankrike. De får mRNA:et tillsänt och sedan sätter de ihop slutprodukten.

Olika strategier för massvaccineringarna

Många länder vill vaccinera alla sina invånare snabbt, till exempel uppger Finland att hela befolkningen skulle kunna vara vaccinerade innan sommaren. USA uppger att 100 miljoner amerikaner kan bli vaccinerade inom 100 dagar vilket motsvarar 40 procent av den vuxna befolkningen. Tyskland är mer försiktiga och tror att det kommer att ta minst ett år att vaccinera alla som vill. De har i dagsläget avsatt 60 miljarder för att säkra finansieringen av denna utmaning. Storbritannien, som är först ut i Europa med ett godkänt vaccin, har redovisat sin plan för att massvaccinera sin befolkning och startade i veckan. Drygt sjuttio sjukhus, ett stort antal vaccinationscentraler och primärvården är alla engagerade i arbetet, men alla 65 miljoner engelsmän kommer inte att bli vaccinerade omgående och deras prioriteringslista liknar i mycket vår svenska vaccinstrategi. Britterna har redan flaggat för utmaningen i att kunna prioritera individer inom äldreomsorgen då de första vaccinerna kräver ett omhändertagande som blir svårt att säkra i den miljön. För att inte skapa orealistiska förväntningar meddelar brittiska myndigheter att även vaccinerade kommer att behöva isolera sig om de dyker upp i smittspårningssammanhang. 

Folkhälsomyndigheten har haft en mer försiktig inställning, väl medvetna om att infrastrukturen i regionerna ännu inte är helt klar och att prognosen för leveranser av vaccin till landet är väldigt osäker. Förhoppningsvis kommer regionerna igång efter trettondagshelgen, men hur många doser man kommer att ha är fortfarande oklart. I dagarna har socialministern meddelat att alla svenskar över 18 år ska kunna vara vaccinerade till sommaren. Hoppas att det löftet håller hela vägen.

Anders Tegnell säger att vi kan hoppas på någon form av flockimmunitet när 60–70 procent av befolkningen är vaccinerad, men såväl effekten som tidpunkten för när detta inträffar är osäkra. Blir det som regeringen nu säger bör vi se en succesiv flockimmunitet utvecklas under sommaren 2021. Bara att hålla tummarna. Men alla förutsägningar är fortsatt mycket osäkra. Johan Giesecke, tidigare statsepidemiolog, inser idag att tidigare prognoser har varit felaktiga och att spridningen skulle likna en vanlig influensa inte var ett korrekt antagande. Superspridare och andra som knappast sprider viruset alls samt förändrade beteenden i befolkningen har gjort det omöjligt att förutse utvecklingen. Nu gäller det att avvakta allt som gjorts och se vilka effekter det får. Annars kommer vi aldrig veta vad som gör skillnad, säger Giesecke...

Läs hela Johans Bruns krönika här

Källa: LIF De forskande företagen