Karolinska Universitetssjukhuset först med precisionsmedicinsk analys för metastaserad prostatacancer

Män med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer har sedan maj 2022 kunnat behandlas med läkemedlet olaparib (en så kallad PARP-hämmare) men det förutsätter att cancercellerna hos patienten har en mutation i en av generna BRCA1 eller BRCA2. Den nya egenutvecklade precisionmedicinska analysen kan identifiera dessa mutationer i generna BRCA1 och BRCA2 genom sekvensering av cirkulerande DNA från döende tumörceller.

Den nya analysen ger en aktuell lägesbild av mutationerna. Tidigare har analysen gjorts på vävnadsprover som kan vara tagna långt tillbaka i tiden.

Johan Lindberg har en delad anställning mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet och har ansvarat för att utveckla testet.

– Det känns väldigt bra att detta test nu implementeras i klinisk rutin. Det ger fler patienter tillgång till precisionsmedicinsk behandling för sin sjukdom. Testet har optimerats för att kunna upptäcka förändringar i väldigt små mängder DNA, vilket tidigare varit ett problem för denna patientgrupp, säger Johan Lindberg.

För att göra behandlingen tillgänglig för fler patienter erbjuder nu Karolinska Universitetssjukhuset denna analys till sjukhus i hela Norden. Analysen är utvecklad inom ramen för den multinationella studien ProBio (www.probiotrial.org).

Mikael Björnstedt, verksamhetschef för Klinisk patologi och cancerdiagnostik, påpekar att analyser av cellfritt DNA förväntas öka de närmaste åren, vilket ställer krav på ett tätare samarbete mellan forskare på Karolinska Institutet och vårdpersonal på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Utvecklingen av precisionsmedicinska analyser går snabbt framåt, och för att hänga med krävs ett aktivt kompetens- och kunskapsutbyte mellan akademin och sjukvården, säger Mikael Björnstedt.

Fakta:

Prostatacancer är sett till antal insjuknade personer den vanligaste cancerdiagnosen i Sverige med ca 10 000 nya fall per år. Drygt 130 000 män lever med sjukdomen vilket är tre gånger fler än för tjugo år sedan.

I sjukdomens första fas behandlas patienterna med läkemedel för att sänka testosteronnivån. Detta görs eftersom cancercellerna gynnas av testosteron. Inom några år utvecklar dock cancercellerna resistens mot hormonbehandlingen, då hamnar patienten i nästa fas av sjukdomen: kastrationsresistent fas.

Ungefär 5000 män i Sverige lever med kastrationsresistent prostatacancer.

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset.