Influensavaccin efter hjärtinfarkt är viktigt, men tidpunkten spelar mindre roll

- Varje år drabbas omkring 24 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt och ungefär 25 800 personer drabbas av stroke. Influensainfektion riskerar att utlösa komplikationer från plack i kärlen och kan på så vis bidra till hjärtinfarkt, stroke eller andra hjärt-kärlhändelser, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Efter publiceringen av studiens första resultat år 2021 har Europeiska kardiologföreningen ESC ändrat sin rekommendation så att influensavaccination efter hjärtinfarkt har den högsta rekommendationen.

Det har emellertid ifrågasatts om det verkligen är bäst att vaccinera just före, eller tidigt i influensasäsongen. Detta eftersom antikroppssvaret sjunker hos de vaccinerade senare under säsongen och potentiellt riskerar leda till lägre effektivitet hos vaccinet. Detta är framför allt tydligt hos personer äldre än 65 år. Det har därför föreslagits att vaccinet borde ges närmare tidpunkten för säsongens högsta smittonivåer.

Den aktuella studien syftade till att undersöka ifall tidpunkten för vaccination spelade någon roll för utfallet.

- Våra resultat visar att det inte fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan tidig och sen vaccination när det gäller hjärt-kärlhändelser, säger Ole Fröbert, professor vid Örebro universitet och studiens huvudman.

På norra halvklotet infaller influensasäsongen under vintern och på södra halvklotet under regnperioden. Efter vaccination mot influensa får den vaccinerade ett antikroppssvar inom två veckor och skyddet är som störst efter fyra till sex veckor. Därför vaccineras befolkningen på norra halvklotet i allmänhet mellan september och december.

Studien omfattade 2 571 patienter och genomfördes vid 30 center i Australien, Bangladesh, Tjeckien, Lettland, Danmark, Norge, Sverige och Storbritannien. Det rör sig om en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie avsedd att utvärdera effektiviteten av influensavaccination efter akut hjärtinfarkt eller PCI bland patienter med kranskärlssjukdom.

Forskningsframgångar: Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Forskningens utmaningar: Forskarnas hypotes är att flera biologiska processer är aktiva månaderna före en hjärtinfarkt och det skulle kunna gå att hitta dem med hjälp av ett blodprov. Man skulle då kunna sätta in riktade förebyggande åtgärder hos individer som uppvisar risk för hjärtinfarkt innan de har fått symptom på sjukdom.

Studien: Optimal timing of influenza vaccination among patients with acute myocardial infarction – Findings from the IAMI trial Tidskrift: Vaccine.

Källa: Hjärt-Lungfonden.