Immuncell möjlig förklaring till könsskillnader vid pankreascancer

– Allt fler studier visar att manliga och kvinnliga hormoner påverkar vårt immunsvar, men det finns mycket kvar att göra för att kön ska bli en självklar biologisk faktor i medicinsk forskning och behandling. Våra resultat ger nya perspektiv som kan få stor betydelse för cancerbehandling, säger Fei He, tidigare gästforskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Under senare år har immunterapi, att stimulera kroppens eget immunförsvar att angripa cancerceller, fått stor betydelse för behandling av olika typer av cancer. Bland dem melanom samt lung-, njur- och levercancer. Men immunterapi har inte samma goda effekt på bukspottkörtelcancer, pankreascancer, som förblir en av de dödligaste cancertyperna. I genomsnitt har patienten 4–6 månader att leva efter diagnos.

Könsbundna skillnader i immunförsvaret

Tidigare forskning har visat att det finns könsbundna, biologiska skillnader i mäns och kvinnors immunförsvar som bland annat påverkar utvecklingen av cancertumörer och kroppens förmåga att försvara sig mot dem. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat vad immunsystemets skillnader i bukspottkörtelcancer hos olika kön kan bero på. Studien visade en avgörande skillnad mellan cancertumörens egenskaper hos män och kvinnor med pankreascancer. Hos kvinnor förekommer en typ av immunceller som skyddar tumören och hindrar immunförsvarets T-celler från att infiltrera tumören och angripa cancercellerna.

– Denna undergrupp av immunceller korrelerar med dålig överlevnad hos enbart kvinnliga cancerpatienter. Våra resultat visar att immuncellerna uttrycker ett specifikt protein som kallas FPR2 och kan fungera både som en könsspecifik prognostisk faktor och en måltavla för behandling, säger Dhifaf Sarhan, biträdande lektor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, korresponderande författare och forskningsgruppledaren.

Ny måltavla för immunterapi hos kvinnor

Resultaten kan bidra till utvecklade diagnosverktyg och immunterapi mot pankreascancer som tar hänsyn till biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Studien bygger på flera metoder, bland dem enkelcells-RNA-sekvensering, proteomik, validering i provrör och patienter, samt behandlingar av möss och 3D-modeller av pankreascancer. – Nästa steg är att följa upp vår nya måltavla för immunterapi hos kvinnor. Vi genomför också omfattande analyser för att förstå hur immunologiska könsskillnader driver tumörutveckling på olika sätt hos manliga och kvinnliga cancerpatienter. Målet är att hitta och utveckla immunterapimål för respektive grupp, säger Dhifaf Sarhan.

Publikation: ”FPR2 shapes an immune-excluded pancreatic tumor microenvironment and drives T-cell exhaustion in a sex-dependent manner”. Fei He, Apple Hui Min Tay, Ahmed Calandigary, Enana Malki, Sayaka Suzuki, Tianjie Liu, Qi Wang, Carlos Fernández Moro, Marina Kaisso, Peter Olofsson‐ Sahl, Marit Melssen, Siu Kwan Sze, Mikael Björnstedt, Matthias Löhr, Mikael C I Karlsson, Rainer Heuchel, Dhifaf Sarhan. Cancer Research, online 15 mars 2023, doi: 10.1158/0008-5472.CAN-22-2932.

Källa: Karolinska Institutet

Studien är resultatet av ett nära samarbete mellan Sarhans forskningsgrupp och forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, Pronoxis AB, Uppsala universitet, samt universitet i Kanada, Singapore och Kina.

Forskningen finansierades i huvudsak av Cancerfonden, KI fonder, CIMED och Radiumhemmets forskningsfonder (se studien för komplett förteckning). Peter Olofsson‐Sahl är verksam vid Pronoxis som utvecklar antagonister mot FPR1 och FPR2. Övriga forskare rapporterar inga intressekonflikter.