Immunbehandling kan tillfälligt återställa fertilitet vid tidig menopaus

Drygt tre procent av världens kvinnor drabbas av prematur ovariell insufficiens, POI – ett tillstånd där äggstockarnas funktion upphör före 40 års ålder. POI kan ha olika bakomliggande orsaker, där både autoimmuna mekanismer och andra faktorer som genetik kan spela en roll.

Sjukdomen leder till avsevärt nedsatt fertilitet. Forskarna ville därför i den aktuella studien undersöka om immunbehandling kan göra äggstockarna tillfälligt mottagliga för hormonstimulering för kvinnor med POI orsakad av autoimmunitet.

Studien omfattade tolv kvinnor i åldern 18–35 år med autoimmun POI. Två av dem avbröt sitt deltagande innan behandlingen startade. Samtliga övriga deltagare genomgick hormonstimulering av äggstockarna både före och fyra till sex månader efter behandling med läkemedlet rituximab, som är ett godkänt och väl beprövat läkemedel för olika autoimmuna tillstånd och cancersjukdomar.

Före behandlingen med rituximab svarade ingen av kvinnorna på stimuleringen. Efter behandlingen utvecklade däremot sex av tio kvinnor folliklar som gjorde det möjligt att plocka ägg.

– Resultaten visar att det hos vissa kvinnor finns kvar en äggreserv som kan aktiveras när den autoimmuna processen dämpas, säger studiens försteförfattare Angelica Lindén Hirschberg, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

Hos fem av kvinnorna kunde mogna ägg frysas ned eller befruktas. Tre av dem fick senare embryon återförda och samtliga tre födde friska barn. Av säkerhetsskäl skedde embryoåterföring tidigast ett år efter behandlingen. Ett allvarligt biverkningsfall rapporterades och var kopplat till hormonstimuleringen, inte till immunbehandlingen.

Det är vanligt att kvinnor med autoimmun POI även har andra autoimmuna sjukdomar. Alla kvinnor som svarade på behandlingen hade autoimmun Addisons sjukdom, en sjukdom där immunförsvaret förstör binjurarna.

Studien är en så kallad proof‑of‑concept‑studie utan kontrollgrupp och omfattade ett litet antal deltagare, vilket innebär att resultaten måste tolkas med försiktighet.

– Det här är ett första steg. För att avgöra om metoden är effektiv och säker krävs större, randomiserade studier, säger Angelica Lindén Hirschberg. Forskargruppen har precis inlett en sådan studie.

Studien genomfördes i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska universitetssjukhuset och Universitetet i Bergen. Forskningen finansierades bland annat av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Novo Nordisk Foundation och Region Stockholm. Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.

Publikation: "Immunotherapy for Fertility in Autoimmune Premature Ovarian insuffiency" Angelica Lindén Hirschberg, Sigridur Björnsdottir, Iva Gunnarsson, Fotios Sergouniotis, Kjell Wånggren, Carolina Sousa Silva, Elinor Vogt, Marianne Øksnes, Eystein S. Husebye, Sophie Bensing, Olle Kämpe, NEJM Evidence, online 23 juni 2026, doi: 10.1056/EVIDoa2500303

Artikel: https://evidence.nejm.org/doi/full/10.1056/EVIDoa2500303?query=recirc_crossjournalmorepubs

Källa: Karolinska Institutet.