Epidemiologisk studie visar på ärftlighet för divertikelsjukdom

Divertikelsjukdom innebär förekomst av fickor (divertiklar) på tjocktarmen som kan bli inflammerade och orsaka problem. Tillståndet är mycket vanlig hos äldre människor, över hälften av de i 70–80-årsåldern drabbas. Det är betydligt vanligare i utvecklade länder och man tror att diet kan påverka risken att få sjukdomen. De flesta med tarmfickor får inga symtom, men blir de inflammerade (divertikulit) leder det till smärta i buken och feber. Inflammationen kan spridas och leda till allvarliga komplikationer som förträngningar, onormala gångbildningar till andra intilliggande organ och till akut livshotande tillstånd om tjocktarmen brister.

Avhandlingen omfattar fyra epidemiologiska studier. Studierna är baserade på de svenska befolkningsregister som håller en mycket hög internationell standard.

I delstudie 1 undersöktes om divertikelsjukdom var kopplat till cancer i tjocktarmen. Det har funnits hypoteser kring att inflammation i tarmväggen hos patienter med divertikelsjukdom skulle kunna orsaka cancer, vilket är visat i andra inflammatoriska tillstånd i mag-tarmkanalen. Både divertikelsjukdom och tjocktarmscancer har blivit betydligt vanligare i befolkningen i västvärlden senaste årtiondena och de ökar med stigande ålder. Därtill tror man att liknande diet som den i västvärlden kan öka risken för båda tillstånden.

Tidigare studier har visat olika resultat och eftersom man inte med säkerhet har kunnat utesluta att divertikelsjukdom kan leda till tjocktarmscancer har man tidigare på vissa sjukvårdsinrättningar screenat patienter med divertikelsjukdom regelbundet med hjälp av tjocktarmsundersökning. Studien gjordes genom att länka samman Patientregistret, Registret över totalbefolkningen och Cancerregistret. Samtliga individer som diagnosticerats med tjocktarmscancer i Sverige under åren 1987–2006 inkluderades i studien. 

- Resultaten visade att det första året efter förstagångsinläggning för divertikelsjukdom fanns en hög risk för att diagnosticeras med tjocktarmscancer men att det därefter inte fanns någon koppling mellan sjukdomarna. Den ökade risken första året beror sannolikt inte på att divertikelsjukdom i sig leder till tjocktarmscancer utan bland annat på att divertikelsjukdom i det akuta skedet är svår att skilja från tjocktarmscancer och att man först vid den uppföljandende kontrollen upptäcker cancern, säger Johan Granlund.

Rekommendation efter studien är att tarmen bör kontrolleras efter ett förstagångsinsjuknande i divertikelsjukdom för att utesluta tjocktarmscancer.

I delstudie 2 undersöktes om det fanns en ärftlighet i utvecklandet av divertikelsjukdom. Detta hade dittills varit okänt och outforskat. Svenska tvillingregistret på Karolinska Institutet är världens största tvillingregister och innehåller information om tvillingar sedan 1800-talet. Det registret samt Patientregistret användes i studien. Genom att undersöka om enäggstvillingspar i högre utsträckning än tvåäggstvillingspar lades in på sjukhus för divertikelsjukdom undersökte studien om det fanns en ärftlig komponent. Detta då enäggstvillingar har samma genetiska material medan tvåäggstvillingar i genomsnitt har till hälften samma. Resultaten visade att det finns en betydande ärftlig komponent i utvecklandet av sjukdomen.

I delstudie 3 undersöktes i vilken utsträckning individer läggs in på sjukhus för sin divertikelsjukdom samt hur vanligt det är med operation för sjukdomen och om det här har förändrats de senaste årtiondena. I resultaten framkom att vi i Sverige under 90- och 00-talen inte har haft den ökning i inläggning för divertikelsjukdom som påvisats i andra länder. I huvudsak användes Patientregistret och Registret över totalbefolkningen i denna studie. I resultaten framkom förutom mått på ovanstående även att en kvinna som är 30 år gammal har 5% risk att någon gång under sin förväntade kvarstående levnadstid läggas in på sjukhus för divertikelsjukdom. Motsvarande för män är 3%.

I delstudie 4 studerades hur dödligheten för förstagångsinlagda patienter med inflammation i tarmfickor är jämfört med en kontrollgrupp justerad för samsjuklighet och sociala faktorer. För denna studie användes Patientregistret, Registret över totalbefolkningen, Utbildningsregistret och Cancerregistret. Resultaten visade att opererade patienter har en 12 gånger ökad dödlighet första 100 dagarna och i perioden 101 dagar till 5 år efter förstagångsinläggning på sjukhus, 40% ökad dödlighet. Under de första 100 dagarna dör över var tionde opererad patient. De patienter som har en mindre allvarlig sjukdom och inte behöver opereras har inte lika hög dödlighet men den är förhöjd jämfört med den i den friska befolkningen även efter flera månaders tid.

Johan Granlunds forskning är ett samarbete mellan FoUU-centrum Fyrbodal och Karolinska Institutet i Stockholm.

Johan Granlund arbetar som läkare och medicinsk rådgivare på Närhälsan Lysekil med filial Skaftö och har sedan 2010 studerat divertikelsjukdom på Karolinska Institutet, medicinska institutionen.

Källa: Närhälsan FoU Primärvård

Avhandlingen