Effekter av cannabisanvändning undersökta i ny avhandling

Ökad kunskap om hälsoeffekter av cannabisanvändning behövs för att kunna fatta välinformerade beslut inom både sjukvård och i folkhälsoarbete. Mina resultat lyfter bland annat fram individer med komplexa vårdbehov och understryker betydelsen av samsjuklighet inom psykiatrisk vård, säger Rynaz Rabiee, doktorand vid institutionen för global hälsa vid Karolinska Institutet.

Över 200 miljoner människor världen över använder cannabis, en psykoaktiv substans som påverkar hjärnans funktion, mänskliga beteenden och medvetandet. Hälsoeffekter och skadeverkningar av cannabis är omdebatterade. Av särskilt intresse är cannabisanvändningens effekter på den psykiska hälsan, där vissa samband är väletablerade – som mellan cannabisanvändning och psykossjukdomar – medan andra behöver studeras mer.

I sin avhandling har Rynaz Rabiee undersökt sambandet mellan användning av cannabis och andra droger och senare drogberoende, bland drygt 9 700 vuxna som följdes under 16 år. Resultaten visar att cannabisanvändning inte var en oberoende riskfaktor för drogberoende. 

Samband mellan cannabis och annan droganvändning

Sambandet mellan cannabisanvändning och senare drogberoende verkar snarare förklaras av annan droganvändning. Cannabisanvändning kunde kopplas till ökad risk för annan droganvändning vid uppföljning efter tre år, säger Rynaz Rabiee.

Risken för annan droganvändning var störst bland dem som hade använt cannabis det senaste året; nära tio gånger högre än bland aldrig-användare.

I avhandlingen undersökes också sambandet mellan cannabisanvändning och ångest och depression över tid bland 1 100 kvinnor födda 1955-1993.

Eftersom cannabis har ökat i styrka under de senaste 20 åren ville vi undersöka om sambandet var starkare bland de kvinnor som hade använt cannabis under den tiden. Det visade sig att i den yngsta gruppen kvinnor, undersökta mellan år 2000 och 2015, hade de som hade använt cannabis mer än dubbelt så stor risk för depression som de som inte hade använt cannabis. Det här sambandet blev ännu tydligare när vi la till effekten av vilken tidsperiod cannabis hade använts, säger Rynaz Rabiee.

Ökning av cannabisrelaterade diagnoser

Rynaz Rabiee har också tittat närmare på individer som har fått en cannabisrelaterad diagnos i sjukvården i Sverige. Här användes data från det nationella patientregistret för drygt 3,3 miljoner personer födda 1970-2000.

Resultaten visar att cannabisrelaterade diagnoser har ökat i Sverige över tid och det är de yngre som står för ökningen. År 2006 hade sex per 100 000 bland de födda 1990-1994 en diagnos, att jämföra med 61 per 100 000 år 2016. Även bland de födda 1995-2000 visades en ökning, från nio per 100 000 år 2010 till 107 per 100 000 år 2016.

Personer som fick en sådan diagnos var oftare män, från yngre åldersgrupper och med lägre utbildning och inkomst än de utan diagnos. En majoritet hade också ytterligare en psykiatrisk diagnos.

I avhandlingen undersöktes också vilka faktorer som påverkar risken att återkomma i cannabisrelaterad vård.

Vi såg att drygt en femtedel av patienterna återkom i cannabisrelaterad vård under uppföljningstiden på 15 år och att personer med låg utbildning, psykossjukdomar, affektiva sjukdomar eller personlighetssyndrom hade högst risk att återkomma. Dessutom hade unga personer, 18-35 år, en högre risk, säger Rynaz Rabiee.

Källa: Karolinska Institutet

Doktorsavhandling

”Cannabis use: understanding other illicit drug use, drug-related morbidity and dependence”, Rynaz Rabiee, Karolinska Institutet, 2022, ISBN: 978-91-8016 -592-1